God fortsättning? På vad?

Vad betyder det egentligen och när ska man säga det? Själv har jag aldrig lärt mig. Låt oss utreda! Är det före jul när vi ser fram emot två storhelger? Eller framförallt i dagarna mellan två storhelger? Och vem kom på uttrycket från början? Kanske någon bär på de definitiva svaren; kanske är det möjligt och intressant att utreda. Men själv har jag aldrig riktigt förstått poängen. Eller gillar att använda det: den vanligt förekommande helghälsningen ”god fortsättning!”.

Nu finns trots allt några förklaringar, som till exempel den min gamla mor spontant bidrog med på en direkt fråga: att du menar det som ’god jul’ eller ’gott nytt år’ och säger det till dem som du inte har träffat i tid för att kunna säga det i tid. Ungefär. Och det kan gälla både julen (när man säger det i mellandagarna) eller nyåret, när det nya året redan påbörjats. Typ. Det finns väl fler möjligheter. Säkert ett bra och användbart uttryck egentligen. Frågan är fortfarande om jag själv har lust att använda det. Nej, av ren envishet håller jag nog ändå fast vid att vi har jul fram till åtminstone trettondagen och det nya året är nytt åtminstone en bra bit in i januari. Så ’god jul’ och ’gott nytt år’ kan användas längre än vad majoriteten i folkdjupen plägar hävda. Frågor på det?

Scramblade språk – sätt bokstäverna i rätt ordning!

Världen är full av språk. Somliga uppskattar det fortfarande använda antalet tungomål till 3000, andra till 6000. Ingen kan säga säkert, inte minst för att gränser mellan språk och dialekt inte är glasklar. Här är några av dem, som vi namnger dem på svenska, men – med bokstäverna i omkastad ordning. Återigen hopskramlat med hjälp av nätverktyget Teacher’s Corner. Ledtrådar finns till höger och kan givetvis ignoreras om man så vill. Urvalet är en blandning mellan de absolut största och mest brukade språken och ett par som inte är fullt lika vanliga. I vissa fall motsatsen. När kommer den redan hett efterlängtade uppföljaren? Jag förstår att ni frågar. Det är ett löfte att det är en målsättning att det blir någon gång senare. Kanske snart. Vem vet.

SpråkScrambler-Del1-210609

Svenska yrken i sammanblandad form – småskaligt skolmaterial för språkstudier

Livet är till för att experimentera. Inte minst inom pedagogiken, eller hur? Även med relativt lågteknologiska verktyg i en högteknologisk värld… Själv har jag med jämna mellanrum använt mig av den förhållandevis enkla och inte heltigenom uppdaterade sajten Teacher’s Corner för att sätta ihop framför allt korsord att testa i undervisningssammanhang. På senare tid har jag botaniserat lite mer även bland andra funktioner de erbjuder och bland annat…blandat ord, med hjälp av resursen Word Scramble Maker . Se exemplet nedan, till att börja med. Vilka svenska yrken kan utläsas av att flytta om bokstäverna och vid behov kolla ledtrådarna till höger? Oh, målgrupp? Undrar någon. I första hand har jag hittills lagt fram det här i en grupp för nyanlända inom ramen för Etableringskurser, som är en av de utbildningar jag arbetat med de senaste åren. Kanske ett inslag att lägga in mellan andra språkinlärnings- och/eller samhällsorienteringsinslag för att variera utbudet. Så här blev det i alla fall. Kanske blir det fler av liknande vara framöver. Vamos a ver…

Yrken på svenska-Scrambled-210204

Telefonrådgivning om corona på flera språk lanseras

Aktuell och lättillgänglig information om coronaviruset covid-19 på olika språk verkar det alltid behövas mer av. I början av pandemin var utbudet i Sverige begränsat, men förbättrades efterhand. Jag har publicerat någon post om det tidigare. I veckan annonserades nya telefonlinjer med vårdpersonal som behärskar olika språk och kan ge råd. Aktuella språkgrupper för närvarande anges som arabiska, persiska, somaliska, amarinja/tigrinja samt ryska. Om fler tungomål kan läggas till den listan snart återstår att se. Mer om detta finns bland annat hos Västra Götalandsregionen.

Fysisk eller social distans – hur viktiga är orden?

Social distans, illustrerad. Av Maximilian Schönherr / CC BY-SA (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0). Källa: Wikimedia Commons.

Betyder begrepp något? Exaktheten i vad de uttrycker? På senare har uttrycket social distans förekommit flitigt (milt uttryckt) och blivit etablerat i folkhemmet såväl som i motsvarande varianter i flera andra länder, kan man ana. Men borde vi egentligen betona fysisk distans? Någon på twitter länkade i veckan till en artikel från Läkartidningen, en debattartikel för att vara mer precis. Där argumenterar ett flertal forskare/läkare/docenter/etc för att vi borde byta begrepp. Varför? Framförallt på psykologiska grunder och det faktum att den sociala isoleringen i samhället förvärras för många människor med de restriktioner som råder för närvarande. “Rädsla, oro, ångest och nedstämdhet är vanliga reaktioner i samband med att vi människor ställs inför hotfulla situationer. Den pågående pandemin är inget undantag. Att vi ombeds att isolera oss leder också till ökad ensamhet, som i sig visats ha negativa effekter för både mental och somatisk hälsa” skriver de bland annat.

Företrädare för psykiatrin föreslog nyligen till världshälsoorganisationen WHO att, just det, fysisk distansering är lämpligare och mindre stigmatiserande än social distansering. WHO verkar ha nappat, men språkbruket överlag i samhället förändras inte så snabbt. Det borde dock vara dags för ett sådant skifte, anser författarna bakom artikeln som alltså publiceras av Läkartidningen.

Källa: “Fysisk distansering – korrekt begrepp för att minska smittan” av Danuta Wasserman, Maria Bragesjö, Christina Dalman fl / Läkartidningen, 200427

Coronainformation på olika språk i Sverige

Ja, det har hänt saker senaste tiden. För många av oss som arbetar med pedagogik och undervisning i olika former har just formerna förändrats drastiskt i vår. Orsaken? Det där viruset. En av utmaningarna är att börja bedriva distansundervisning med kort varsel, något som vi kanske borde ha varit beredda på tidigare, men jag medger att det inte är enkelt. Och framförallt är det ovant, särskilt när vi verkar i folkhögskolemiljö. Nu är även den akuta information om utbrottet av coronavirus i Sverige något avgörande, inte minst när det gäller tillgången av aktuella uppgifter på olika språk. För någon månad sedan drog jag ut en del kortfattade textblad om reseinformation och hygienrutiner på olika språk till en grupp studerande där alla kommer från andra länder. Sedan dess har utbudet ökat, såväl skriftligt som ljudligt. Här är några exempel som kan vara till nytta i den nuvarande situationen:

Tell Corona: inspelade meddelanden om coronaviruset på bland annat engelska, arabiska, tigrinya, dari, somaliska och kinesiska levererade av kända svenskar med varierande bakgrunder och hemspråk. Bakom initiativet står journalisten Yuri Kino med stöd av flera större svenska massmedier.

Dagens Nyheter presenterar nyheter om viruset på arabiska och tigrinya i samarbete med alkompis.se.

Sveriges Radio har nyheter på sex olika språk, vilket kan vara en extra värdefull tillgång just nu.

Och här Folkhälsomyndighetens aktuella material om coronaviruset på just olika språk.

Det var en början… Vad fungerar bäst i praktiken? Vilka nyheter och vilken information går bäst fram? Fortsättning följer…

Sverige heter Sverige. Varför?

De där tre kronorna tenderar att dyka upp överallt. Som i symbolen för Sveriges flygvapen. By slady – Swedish Hkp15, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=1176268

Jo, många av oss har väl hört förklaringen en eller flera gånger. Hela sanningen? Jag råkade snubbla över en artikel från Populär Historia, publicerad för något år sedan. Svaret kommer från… professor Dick Harrison, vem annars? Till att börja med används begreppet Swerighe i en urkund från Kalmar år 1384. En del snarlika benämningar på språk som föregår dagens svenska kan också dateras före dess. Flera utrikiska namn på Sverige, som engelskans Sweden, härrör tydligen från just äldre fornnordiska namn på vårt humbla herradöme på jorden. Som Svitjod. Sverige, å andra sidan, utvecklades från Sverike. Det är mycket man inte vet säkert här, som exakt hur stort område som räknades in under de här namnen under tidig medeltid. Att just formen Sverike och sedan Sverige prioriterades inhemskt, kan bero på politiska bedömningar av hur just rike betonade vår självständighet. Kanske.

Källa: “Varför heter Sverige Sverige?” av Dick Harrison / Populär Historia 29 juni 2018.

Veckans vokabulär: Syndemic

Om olika typer av epidemier samverkar och bildar ett gemensamt problembildande konglomerat, kan man då kalla det för syndemic? Ordet har i alla fall börjat dyka upp i den engelskspråkiga världen. Syndemi i en svensk motsvarigheter verkar inte ha slagit igenom – ännu. Å andra sidan verkar det även väcka frågor när det används på engelska. Amerikanska Smithsonian noterar att begreppet nyligen brukats av brittiska medicinmagasinet The Lancet i en artikel om treenigheten undernäring, övervikt och klimatuppvärmning. Ordet i sig är inte helt nytt, möjligen myntat av en antropolog på ett universitet i Connecticut redan på 1990-talet, angående exempelvis överlappande epidemier. Men direkt vedertaget överallt i alla instanser är det knappast. Precis hur det ska definieras verkar inte helt klarlagt. Men det skulle kunna vara användbart i större skala, eller?

Läs mer på Smithsonian.com: “Syndemic – The Little-Known Buzzword That Describes Our Troubled Times” (Jason Daley, 30 januari 2019)

Kortfattad kunskapsförmedling i podcastform

Foto: J Lindahl

Ibland behövs det inte så mycket. Tid. För att hinna ta in något av vikt, lite lättillgänglig lärdom från andra som samlat ihop det viktigaste (förhoppningsvis) och serverar det i komprimerad form. Något som sedan i sin tur kan leda vidare till lusten att leta mer information om och fördjupa sig i det aktuella ämnet. Ibland kan det påminna om något du redan visste, men inte ägnat så många tankar under lång tid. Podcaster kommer i alla former och inte minst varierande längd. Många är alldeles för långa och ofokuserade. Andra kan alltså konsten att komprimera nästan in extremis, men därmed också ge utrymme för det egna intresset att söka vidare. Jag tror mig tidigare ha tipsat om exempelvis BBC:s regelbundna historiepodd Witness, som brukar klocka in på cirka tio minuter. Här är några till, som antingen är relativt nystartade eller funnits ett tag:

I fokus från den pedagogiska plattformen SO-rummet levererar kortkorta historielektioner om diverse teman, från några engagerade lärare. Ett typiskt avsnitt av The English We Speak från BBC förklarar ett engelskt idiom eller vanligt uttryck på tre minuter. Samma brittiska mediemastodont svarar även för The Big Idea, där någon form av, just det, idé, på cirka tio minuter. Som ‘hur hänger svält ihop med styrelseskick’ eller ‘blir vi ängsligare av ojämlikhet?’. How Stuff Works är ett litet podimperium i sig, med uppsjö återkommande publikationer, bland annat nykomlingarna This Day in History Class och Aaron Mahnke’s Cabinet of Curiosities. Finns där poddar finns, ni vet…

Brittisk eller amerikansk engelska – inte alltid så självklart

Samma språk – men vissa variationer. Skillnaderna mellan brittisk och amerikansk engelska är ett ständigt aktuellt ämne, i alla fall för språkintresserade. Nyligen publicerades en artikel på temat av BBC History Extra, där rötterna till en del möjligen bekanta begrepp som soccer, diaper och candy analyseras. En del så kallade amerikanismer är kanske inte så ‘amerikanska’ som man kan tro. Och vilken form av språket är egentligen mest ‘rent’ och ursprungligt överhuvudtaget? En del uttryck som (åtminstone av britter) betraktas som mer moderna transatlantiska företeelser, förekom i själva verket redan på gamle Shakespeares tid men föll sedan bort i hans hemland för att i stället fortleva på andra sidan sjön när kolonierna började bildas där. I artikeln noteras också det där fenomenet att engelska överhuvudtaget inte är så utpräglat fonetiskt som en del andra tungomål, och att stavningen av ett ord inte alltid ger solklara ledtrådar till hur det faktiskt bör uttalas. Oavsett vilken accent eller dialekt som praktiseras. Interesting, indeed…

 

Källa: From candy to diapers: the purity of American English / James Evans, BBC History Extra, 9 augusti 2017