Dokument runtifrån, Lingvistiska lathundar

Brittisk eller amerikansk engelska – inte alltid så självklart

Samma språk – men vissa variationer. Skillnaderna mellan brittisk och amerikansk engelska är ett ständigt aktuellt ämne, i alla fall för språkintresserade. Nyligen publicerades en artikel på temat av BBC History Extra, där rötterna till en del möjligen bekanta begrepp som soccer, diaper och candy analyseras. En del så kallade amerikanismer är kanske inte så ‘amerikanska’ som man kan tro. Och vilken form av språket är egentligen mest ‘rent’ och ursprungligt överhuvudtaget? En del uttryck som (åtminstone av britter) betraktas som mer moderna transatlantiska företeelser, förekom i själva verket redan på gamle Shakespeares tid men föll sedan bort i hans hemland för att i stället fortleva på andra sidan sjön när kolonierna började bildas där. I artikeln noteras också det där fenomenet att engelska överhuvudtaget inte är så utpräglat fonetiskt som en del andra tungomål, och att stavningen av ett ord inte alltid ger solklara ledtrådar till hur det faktiskt bör uttalas. Oavsett vilken accent eller dialekt som praktiseras. Interesting, indeed…

 

Källa: From candy to diapers: the purity of American English / James Evans, BBC History Extra, 9 augusti 2017

Advertisements
Standard
Lek & Lär, Lingvistiska lathundar

Det stora språkspelet

Hur bra är du på att känna igen och skilja olika språk från varandra, bara genom att lyssna? Testa dig själv, för all del! The Great Language Game har förmodligen funnits ute på nätet ett tag, men jag blev uppmärksammad på dess existens ganska nyligen via P1-programmet Språket. Principen är enkel: du hör några fraser uttalas på ett språk, samtidigt som du presenteras för ett antal alternativ. Italienska, ryska, javanesiska, urdu eller vad? Klicka på något och få snabbt svar på om du hade rätt. Gå sedan vidare till nästa exempel… Lycka till!

Standard
Aktuell reflektion, Lingvistiska lathundar

Språkliga snedsteg vi älskar att hata?

Så är vi där igen. Språk engagerar. Även mig, som på något sätt alltid har språk i någon form som en del av arbetsplattformen. På senare tid har diskussionen om de och dem stundtals gått het. Och fenomenet särskrivningar upphör aldrig att uppröra. Jag medger, de kan störa mig svårligen också. Alternativt vara underhållande. Men samtidigt finns det svårare fall att avgöra i frågan, inte minst de som innebär en kombination av uttryck från engelska och svenska. Nyligen listade i alla fall Svenska Dagbladet ett antal språkliga snedsteg i praktiken, inklusive inte minst just särskrivningar, som har en förmåga att väcka reaktioner av ena eller andra slaget. Med regelbundet återkommande ‘klassiker’ i genren som “kassa problem”, “skön litteratur”, “kyckling lever” et al. Samt en vidhängande intervju med språkvårdaren Lena Lind Palicki. Läs och be grunda!

 

Källa: “Sveriges mest hatade språkfel – 20 exempel” av Katarina Stintzing och Anders Haraldsson / Svenska Dagbladet, 24 oktober 2016

Standard
Aktuell reflektion, Sedelärande statistik

Sverige bäst in English?

Nu är vi tydligen där igen. På toppen. Vi skandinaver i allmänhet (och kanske svenskar i synnerhet) har länge omhuldat vårt anseende som varande ganska anständiga engelsktalare. Och enligt en aktuell kartläggning av det internationella språkträningsföretaget Education First (EF) är svenskarna ånyo nummer ett i världen i avdelningen “non-native English speakers”. Alltså jämfört med andra nationaliteter som inte har engelska som sitt första språk. I fjol ansågs våra grannar danskarna vara ett språk vassare, rapporterar The Local. Nu landade Danmark eller Holland på andra plats (artikeltexten anger Danmark som tvåa, medan den bifogade tabellen ger Holland ett högre betyg) följda av Norge och Finland. Nordeuropeisk dominans, med andra ord. Mindre bra resultat fick exempelvis italienare, fransmän och ryssar.

Underlag för bedömningen är någon form av språktester för inte mindre än 910 000 personer i 70 länder. Utöver själva de språkliga färdigheterna har EF även studerat samband mellan dessa och framsteg inom forskning och innovation, bruttonationalinkomster per capita och livskvalitet. Kort sagt verkar goda kunskaper i engelska vara en fördel i sådana avseenden. Så, några goda nyheter om vi vill vara patriotiska och känner behov av en respit från alla nedsablingar i PISA-tester och den uppsjö av kritik mot svenska skolsystemet som florerat på senare år. Alltid något, sade han som fick se… Ja, vilken svensk småstad brukar avsluta den frasen? Dagens hemläxa!

 

Källa: “Swedes regain crown as top English speakers” / The Local Sweden, 3 november 2015

 

 

Standard
Lingvistiska lathundar, Rafflande retorik

Yeah, that went… Welsh

Llanfairpwllgwyngyllgogerychwyrndrobwllllantysiliogogogoch. Jo, jag har en gång i tiden övat in namnet på den lilla walesiska småstaden med världens förmodat längsta namn i sitt slag. Men jag brukar antagligen glömma några bokstäver när jag skriver ut det. Som uttalsövning för att fylla ut lektionstid eller liknande, ni vet. Och, som en walesisk bekant påpekat; jag bemästrar inte deras uttal av bokstaven L tillfullo. Eller ens nära fullkomlighet. Däremot gav samme bekant högsta betyg åt brittiske väderpresentatören Liam Dutton, som tydligen blivit en viral sensation för sitt bekväma, närmast nonchalanta sätt att bara riva av namnet i sin helhet under en av sina prognoser nyligen. Klippet kan ses exempelvis via Huffington Post, som även bjuder på en översättning av ortnamnet. det handlar i korta drag om två kyrkor och deras närmaste naturliga omgivningar. Piece of cake.

En som också tycks klara av namnet utan märkbara svårigheter är skådespelerskan Naomi Watts, känd från bland annat Peter Jacksons “King Kong”, Oscarvinnaren “Birdman” och den sinnesomstörtande thrillern “Mulholland Drive”. Detta kan bevittnas i en upptagning från Jimmy Kimmels talkshow tidigare i år.

Platsen? Ja, sommaren 1989 tillbringade jag faktiskt ett par timmar där ihop med en kompis under en tågluff genom Storbritannien och Irland. Så mycket att se där fanns egentligen inte – förutom skylten med ortnamnet vid stationen, då. Och det var den vi var ute efter, innan turen fortsatte vidare mot… antingen Aberystwyth eller om vi redan hade varit innan och skulle in i södra England igen. Minnet sviker en aning, märker jag. Men just som minnesträning är väl detta illustra namn ett utmärkt övningsobjekt. Om du har tid över…

 

 

 

Standard
Lingvistiska lathundar

“Jag kunde bry mig mindre” – några vanliga språkliga snedsteg på engelska

Språk är svårt. Inte minst grammatik. Särskilt när man försöker lära sig andra språk, men även när man förväntas behärska sitt eget. Nyligen tipsade den lättsamt lingvistiska sajten Grammarly om några vanliga misstag på engelska, framförallt riktat till engelskspråkiga, men det kan ju vara användbart för oss andra också. Bland exemplen: “Intensive purposes”. Just det, vilka intensiva syften rör det sig om? Ja, uttrycket lyder egentligen “for all intents and purposes” och andemeningen kan kanske enklast liknas vid det svenska talesättet “praktiskt taget” eller, säg, ‘i varje praktisk betydelse’. Eller “I could care less”, som ofta tycks användas som om man verkligen inte kan bry sig mindre om än fråga. Men det är ju inte det man säger… Alltså, “I couldn’t care less” är förmodligen vad som egentligen avses när den stympade varianten yttras.

Den till synes mer affärsorienterade sajten Inc. slog för något år sedan till med tio tips på misstag ‘som även smarta personer gör’. Jag råkade helt enkelt snubbla över artikeln, antagligen i samma veva som jag såg den föregående. Några exempel är skillnaden mellan bring och take som rivs av på några rader. Ja, vad är skillnaden? Det handlar till stor del om var du är och vart du är på väg. Eller det där med I, me och myself: inte så enkelt som man kan tro i alla sammanhang. Vidare: affect eller effectLoose eller lose? Borrow eller lend? Spana in artikeln på Inc. för förklaringar som antingen klargör sakernas tillstånd eller förvirrar dem ännu mer…

Källor: “5 of the Most Common Grammar Mistakes and How to Avoid Them” av Kimberly Joki / Grammarly (juli 2015), “10 Common Grammar Mistakes Even Smart People Make” av Christina Desmarais / Inc. (18 juni 2014)

 

Standard
Lingvistiska lathundar, Utrikiska utbyten

Sjukt svåruttalat ord – eller?

Vilket är egentligen det mest svåruttalade ordet i svenska språket, särskilt för dem som inte är uppväxta med just svenska som sitt första tungomål sedan födseln (vilket de flesta av jordens medborgare trots allt inte är)? Tja, själv har jag ibland roat mig med att försöka få icke-svenskar jag träffat, exempelvis i Mellanöstern och Latinamerika, att försöka uttala ordet “sjuksköterska”. Bara för att, ni vet. Det är ju ett underbart stycke bokstäver i akrobatiskt strukturerad kombination, särskilt om man inte har naturliga djupt inträngande sje-ljud i sitt eget modersmål. Något som, säg, spansk- och arabisktalande personer faktiskt har, men ändå… Det är en utmaning, något man kan använda som isbrytare i internationella sammanhang, åtminstone om folk har självdistans och inte är rädda för att snubbla över andras mystiska vokabulär. Och varför skulle det vara så farligt?

Nu är jag helt uppenbart inte ensam om att vilja utsätta andra medmänniskor för just det här lilla ordet, en övning som nu dokumenterats av The Local, en publikation som finns i olika upplagor på nätet och främst fokuserar på att presentera de senaste nyheterna från antingen Sverige eller annat europeiskt land där tidningen har medarbetare på plats – på engelska. Så, spana in hur utländska turister i Stockholm ger sig på att praktisera vår benämning för en av samhällets stöttepelare till yrkesgrupper. Och fundera på saker som, vilket är det absolut mest invecklade ordet att uttala du känner till på engelska, spanska, franska, arabiska, kinesiska eller något annat språk du anser dig ha vissa grundkunskaper eller mer i.

Källa: “Can you get your tongue around Sweden’s nurse?” /The Local Sweden, 21 maj 2015

Standard