Vem ska man lita på? Ämnet har varit hett i flera år och diskussionen om källkritik ständigt aktuell. Och det har inte direkt blivit enklare att skilja på trovärdiga uppgifter och ren ryktesspridning efter att coronaviruset på allvar intog även vår kontinent under senvintern och den tidiga våren. Hjälp med att reda ut hur man sållar agnarna från vetet erbjuds nu av UR Play där journalisterna Jack Werner och Åsa Larsson ihop med programledaren Edwin Safari går igenom fenomen som karantänrykten, corona-kedjebrev, olämpliga practical jokes och uppgifter som verkar otroliga men kanske faktiskt kan stämma… Avsnitten är korta och effektiva med en snittlängd på cirka sju minuter var. Werner och Larsson startade 2014 Viralgranskaren på numera nedlagda tidningen Metro för att senare dra igång Källkritikbyrån. Jack Werner har även skrivit böcker som Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå (som jag kan rekommendera) och verksam som podcastare, exempelvis med “Rädslan” tillsammans med frun Linnéa. ”Källkoll Corona” finns alltså ute nu och förmodligen ett tag framöver på UR Play.
Tag Archives: Utbildningsradion
Historia är det nya nuet – Årets bästa podcaster på svenska 2018
Tidigare publicerat (i en aningen annorlunda version) på fairslavetrade.se
Allvarligt talat, visst händer det saker. Nu. Men av olika anledningar har de historiskt inriktade poddkastarna övertygat mig mer det senaste året ur det svenska utbudet. Om inte annat ger det perspektiv. Och eventuella uppslag till mitt civila kneg i utbildningssektorn. Jämnt blev det i alla fall. Och inom parenteserna skymtas förra årets placering på denna alltjämt så prestigefyllda personliga lista… Som i år kändes väldigt jämn. Ett antal personliga favoriter har successivt utkristalliserat sig, men att gradera dem inbördes är svårare och svårare.
1. Bildningspodden(ny). Från Stockholms universitet sprider man lärdom om fenomen som läkaren och förmente framtidsförutsägaren Nostradamus, väckelsehistorien i Sverige på 1800-talet, romanen Onkel Toms stuga, Heliga Birgitta och kompositören Richard Wagner. Kanske inte riktigt så regelbundet som man kunde önska, men spännande samtal med insatta individer när de väl producerar nya inslag.
2. USApodden(4). Det finns flera sätt att hålla sig à jour med politiska utvecklingen (om det är rätt ord) på andra sidan pölen. På svenska är detta nog fortfarande det mest regelbundna och koncentrerade i klassen.
3. P3 Historia(ny). Cecilia Düringer med anhang lägger upp lätt dramatiserade och lagom iscensatta versioner av berömdheter från historien, i första hand synnerligen omtalade namn som Alexander den Store, Djingis Khan, Katarina den stora, drottning Elisabeth I av England men även senare spekulanter på vår uppmärksamhet. Medvetet tillspetsat och lagom förenklat men väldigt sällan trist och ofta pedagogiskt med återkommande ’aha’-effekter.
4. Bildningsbyrån(5). Fortsätter framhålla personligheter som format historien, av vilka en del blivit välbekanta namn men kanske missförståtts medan andra inte alltid fått samma varaktiga erkännande. Vad har de egentligen bidragit med på gott och ont? I år bland annat spanske 1500-talsprästen Bartolomé de las Casas, sägenomsusade skriftställaren Niccoló Macchiavelli, franske revolutionären Robespierre, inflytelserika författarinnan Ayn Rand, järnladyn Margaret Thatcher, biologen Rachel Carson…
5. Vetenskapsradion Historia(3). ”Muslimska sexhandböcker och nazizombies”. Allvarligt talat, är det årets svenska radiorubrik eller? P1:s trotjänare vevar vidare och förstår detaljer som lagom längd, struktur och balans, liksom professionell ljudläggning (vilket man i och för sig förväntar sig av alla i branschen men inte alltid får). Intrigerande frågor som vad historisk rättvisa egentligen betyder i praktiken, vad Djävulsön är för en plats och vem Maria Magdalenavar har dryftats i år. Bland mycket annat.
6. Snedtänkt med Kalle Lind(2). Fortsätter nörda ner sig med den äran, men i år har jag inte hunnit beta av de nya avsnitten lika flitigt som i fjol. Förmågan att hitta lagom smala ämnen för de småpretentiösa är dock intakt.
7. Spanarna i P1(6). Jodå. De lever och går an. Opretentiöst och oftast lättsamt men inte utan udd. De behövs och de vet att de gör det. Kul.
8. Myter & mysterier(ny). Per Johansson och Eric Schüldt gräver sig vidare ner i filosofins och existensens grundvalar, nu med särskilt intresse för Nya Testamentet, vad det säger oss, hur det kommit till och vad det kan ha för betydelse i dag. Sällan spikrak väg framåt och slutsatserna kan landa lite var som helst, vilket bidrar till spänningen.
9. Historia.nu(ny). En varierad uppsjö av händelser, personligheter och platser skärskådas med hjälp av förhoppningsvis pålästa personer. Ur innehållet: Stockholms blodbad, fotbollens våldsamma historia, kriget i forna Jugoslavien, kurdernas historia…
10. Medierna i P1(8). De matar på och levererar sina långa lagom långa veckosammanfattningar av mediesverige i en rörig tid.
Bubblare: Virtanen och Roland PM (ny), Filosofiska rummet (bubblare även i fjol), Människor och tro (9), Teologiska rummet (ny), Allt du velat veta på fem minuter med Fritte Fritzson (ny).
Kommer snart: bästa engelskspråkiga podcaster 2018 – enligt mig. Spoiler alert: där var kampen ännu hårdare och omvälvningarna mer omfattande. Och visst finns fjolårets lista över svenska podcasteratt tillgå nu och så länge civilisationen håller samman. Typ.
Framsynt folkbildning regerar – 2017 års bästa podcasting och radio på svenska
Även publicerat på Fair Slave Trade
Pendling och podcaster är en kombination som säkerligen inte är unik för mig. Att fara fram och tillbaka, ungefär två timmar dagligen, fem dagar i veckan ger en del utrymme i schemat för bland annat konsumtion av ljudliga medier. Hur mycket påverkar de praktiska förutsättningarna bedömningen av vad som verkligen ger mest? Ljudkvalitet – en jämn sådan – och varsamt undvikande av våldsamma volymskillnader är egenskaper som inte ska föraktas. Liksom förmågan att avgränsa sig, välsignelsen med ett fixerat manus att följa alternativt att kunna improvisera på ett professionellt sätt. Och artikulera väl, även när tempot skruvas upp. Det är beståndsdelar som jag det här året kanske mer än tidigare använt som kriterier för vad som är oumbärlig, obligatorisk podcasting och vad som ’bara’ är bra. Förvånansvärt många verbalt begåvade och talträngda tidningsmurvlar är mindre omsorgsfulla med ovanstående detaljer när de ger sig ut i etern på vinst och förlust. Exempelvis. Inga namn, men en del av dem opererar på några av landets största och mest inflytelserika skriftliga publikationer…
Med andra ord har professionalitet och producenternas kompetens för just radiomediet haft en viss inverkan på årets sammanställning. Eller sammanställningar. På grund av ett större antal nytillskott i mitt regelbundna intag har jag det här året delat upp rangordningen i en avdelning för svenskspråkiga sändningar och en annan för övriga språk – i praktiken mest engelska.
Fjolårslistan finns givetvis tillgänglig att jämföra med, för den som så önskar.
Här är mina aktuella favoriter i gebitet på modersmålet (som vanligt med fjolårets placeringar inom parentes):
1. Människan och maskinen (ny, alternativt tillbaka efter uppehåll). Ja, det var några år sedan de senast redde ut allahanda mysterier från det förflutna. Årets återkomst! Humanekologen Per Johansson och journalisten Eric Schüldt i samspråk, nu med fokus på filosofiska och existentiella begrepp som cartesiansk dualism, hermetism, människans syn på naturen genom tiderna och hur det har påverkat miljön. Med mera. Dåtiden, nuet och framtiden: det här är folkbildning på elitnivå. Vare sig det låter paradoxalt eller inte.
2. Snedtänkt (1). Förakta inte folklighet eller utgrävningar i det som kan verka ytligt, eller alldeles för nördstämplat för att locka en större publik. Det spelar nästan ingen roll vad ämnet är, Kalle Lind med gäster lyckas i stort sett alltid krama ur mer intressanta detaljer och oväntade kopplingar än jag väntat mig. Ständigt småleende folkbildning med mer fokus på de senaste decennierna och (framförallt men inte uteslutande) Sveriges kulturklimat under avsnittsrubriker som Svenska såpor, Ture Sventon, atomskräck, folkomröstningar…
3. Vetenskapsradion Historia (17). Från forntid till nästan nutid, vi ledsagas i alla riktningar såväl geografiskt som tematiskt, med numera förlängd sändningstid och regelbundna rappa svar om diverse historiska händelser från (inte så) hemliga vapnet Dick Harrison. Annars var några av mina favoritämnen under året världskrigsvändningar, den fordom så mäktiga Stureklanen och deras vedermödor, ryska revolutionen och antika köttsliga förlustelser.
4. USApodden (3). Tidigare känt som USA-valpodden har redax med Sara Stenholm Pihl och Ginna Lindberg i spetsen fortsatt reda ut vad som egentligen händer därborta på andra sidan sjön, efter det där famösa valet där någon blev vald som gett upphov till frustration, fascination och allmän förvåning på en sensationell skala. Ibland undrar man hur de behåller fattningen i studion. Vilket de ändå oftast gör, trots alla skäl att inte göra det.
5. Bildningsbyrån (20). ‘Tänka mot strömmen’ var den röda tråden i årets följetong med halvtimmeslånga porträtt av mer eller mindre bekanta historiska figurer som författaren George Orwell, aktivisten Harriet Tubman, korrespondenten Ryszard Kapuscinski, nyfikna nunnan Sor Juana Ines de la Cruz, okonventionella universalsnillet Emanuel Swedenborg, filosofen Hannah Arendt et al. Jag riskerar slita ut begrepp som folkbildning och kulturgärning i den här sammanställningen, men det kan inte hjälpas.
6. Spanarna (7). Spanarna fortsätter spana in i samtidens myller. Och är det en illusion, eller har de tänt till mer på senare år igen efter en mindre svacka? Det spelar mindre roll. Det fortsätter vara relevant. Upplysande. Och underhållande.
7. Kjellkritik (ny). Vem kan man lita på? Vad kan man lita på? Hur fäller man sådana avgöranden i den takt som krävs i dagens medieklimat? Kjell Eriksson med medarbetare som Emma Frans drar sitt strå till den proverbiala stacken och förklarar förutsättningarna med hjälp av konkreta exempel ur det aldrig sinande utbudet av mer eller mindre tillförlitlig information. Delar av programmet har jag själv använt i undervisningssammanhang och kommer kanske att göra det igen. Behoven tar ju inte slut.
8. Medierna (12). På tal om behov som inte tar slut. Medierna har inte precis haft mindre att göra än förut med att granska publicistiken i Sverige och omvärlden, med fenomen som ’fake news’ (vars innebörd plägar definieras av vad användaren själv inte accepterar som sanning), #metoo, terrordåd i Stockholm, mörkläggningar av skandaler i mediehus, propaganda i olika former och den återkommande diskussionen om balans – eller brist på – i nyhetsvärderingen av katastrofer långt bort kontra mer närliggande problem.
9. Människor och tro (10). En av de verkliga långkörarna på denna min personliga lista över lyssningsvärda saker i tillvaron. I år med ämnen som kristna mansideal, Guds syn på sex, samhällets syn på slöjor, antisemitism, dödshjälp, mellanöstern… Vänta nu, är det några nyheter här egentligen? Brännande teman har en tendens att behålla sin aktualitet i större eller mindre utsträckning, på gott och ont. Vem kunde ana det?
10. Konflikt (16). Handen på hjärtat, är det så här jag verkligen vill tillbringa lördagmorgnar, eller tiden på transporterande tåg, buss eller bil mellan koja och kneg, på en regelbunden basis? Kan inte alla bara vara snälla mot varandra? Av någon anledning är vi inte det. Och programmet har således en fortsatt funktion att fylla. Med tanke på hur ofta de lyckas undvika att vara oåterkalleligt deprimerande, har de ändå hittat ett sätt att utföra sitt kall med den äran. Ur årets skörd: Vad pågår i den mäktige saudiske kronprinsens huvud – någon som vet? Hur mycket nazism tål demokratin? Apokalyptiska föreställningar och deras påverkan på politiken… Det har som ni vet varit ett åtminstone lagom händelsefullt år. På gott och ont, nämnde jag det?
HETASTE BUBBLARE: Creepypodden med Jack Werner, Filosofiska rummet, Gradvall, I fokus (från SO-rummet), Kulturpoddar i P1, Läsarpodden med Joel Halldorf och Patrik Hagman, P2 Dokumentär, Public Service, Språket med Emmy Rasper, Söndagsintervjun med Martin Wicklin.
Coming snart Up: 2017 års bästa podcaster på utrikiska – med all sannolikhet en något längre lista med ett antal inslag som inte fanns med i fjol…
“Kjellkritik” – ett program om källkritik
Ämnet är ständigt aktuellt. Nu mer än någonsin. Aktuellt tillskott i analysfloran av fenomenet fejkade nyheter och annat otyg är Utbildningsradions “Kjellkritik“, där programledaren Kjell Eriksson söker svar på viktiga frågor i sammanhanget. Han förhör sig om faktasamlingens fällor med folk som vet, förklarar begrepp som ‘scrollsyndromet’ med mycket mera. Första avsnittet har rubriken Skriftliga källor, vilket hittills följts av program om muntliga källor och materiella källor. Själv har jag bara hunnit med det första än så länge, men räknar med att plöja igenom de andra också så småningom. Intressant inte minst för alla som sysslar med undervisning, handledning och folkbildning. Och i princip alla andra medborgare och medmänniskor överhuvudtaget…
Programmen (och det handlar alltså om radio, för att förtydliga) finns tillgängliga på Utbildningsradions hemsida samt exempelvis via iTunes.
Hitta på-konstens historia enligt UR
Konsten att luras är inte så ny som man kan tro. Om man tror att den är det. Ny. Senaste åren har vi överösts med rapporter om ‘fake news’ / falska nyheter i omlopp. Men vad som ska räknas dit varierar beroende på om man råkar vara, säg, professionellt arbetande journalist i egen rätt, eller – bara som ett exempel – nuvarande presidenten i Amerikas Förenta Stater. Vad är det som gör att vi frestas föra andra bakom ljuset – och lika lätt luras av inte minst sådant som vi vill tro på? Nu finns en radioserie ute på UR Skola, om fejkandets historia, kort och gott kallad Fejk. Hittills har jag bara hunnit lyssna av det allra första avsnittet med rubriken Plantering. Men det finns sammanlagt åtta avsnitt med olika rubriker som Skrämsel, Häxjakter och Mördarclowner. Programledare är Anna Charlotta Gunnarson (som tidigare producerat bland annat serien Pop & politik) och Maja Åström. Själv ska jag forska vidare i hur resten av episoderna står sig. Återkommer, kanske…
Bildningsbyrån berättar om bångstyriga tänkare genom tiderna
Först kommer ingenting på ett tag. Sedan ingenting igen. Och sedan… En hel bunt nya avsnitt i ett svep. “Bildningsbyrån” från Utbildningsradion (UR) har tidigare gjort intressanta, komprimerade granskningar av begrepp som “politiskt korrekt” och mycket annat. Nyligen släpptes en serie halvtimmesprogram (i radioformat) under samlingsrubriken “Tänka mot strömmen”. Några har jag hunnit beta av, om abolitionisten Harriet Tubman, filosofen Friedrich Nietzsche, muslimska feministen Fatima Mernissi, författaren Leo Tolstoj – exempelvis. I övrigt möter vi bland andra George Orwell, Mahatma Gandhi och Hannah Arendt. Programmen ger såväl korta livsberättelser som analyser av de här personernas inverkan på sin samtid och inte minst på eftervärlden. De ska finnas tillgängliga från UR fram till nästa vårvinter, ungefär, och kan hittas på en del andra ställen ‘där poddar finns’, som det brukar heta.
Finns det flera du? Och i så fall var?
Multiversum – hur låter det? Finns det flera parallella existenser i olika dimensioner där saker slumpar sig i helt olika riktningar? Det kan verka lite lagom mindblowing och kanske skrämmande, alternativt en smula trösterikt i dessa ‘Trump tar över världen’-tider. Men be inte mig att förklara precis hur det skulle kunna fungera i så fall. Det överlåter jag åt programmet Bildningsbyrån från Utbildningsradion, där reportern Per-Axel Janzon försöker reda ut sådana saker med hjälp av bland andra fysikprofessorn Max Tegmark och strängteoretikern Ulf Danielsson. Här dryftas bland annat just strängteori och frågeställningar som ifall allting vi ser och upplever och inte minst är, kan ses som resultat av matematiska strukturer. En upplyftande tanke eller inte? Och är det ens troligt? Därom tvistar de lärde i viss mån. Programmet kan avlyssnas från UR:s hemsida (tillgängligt till 8 december detta år) eller laddas ner direkt, samt prenumereras på såsom podcast. Rymd och djup och en del fängslande filosofiska frågor utlovas alltså.
Schemabrytande chockterapi 