Aktuella reportage om Jemen i Sveriges Radio

Foto: J. Lindahl (2010)

Från att länge ha varit ett underutforskat land i svenska medier har det börjat bli betydligt mer av rapportering inifrån Jemen. En godtagbar orsak till bristen på resande reportrar i landet kan mycket väl vara svårigheterna att just röra sig fritt därinne under det inbördeskrigstillstånd som nu varat i flera år. Men i portioner har det ändå presenterats inblickar från det sargade landet söder om Saudiarabien. Troligen är det Sveriges Radio som varit flitigast i frågan, inte minst på senare tid. Senaste reportaget sändes i förmiddags i Godmorgon världen. Då intervjuades människorättsorganisationer i huvudstaden Sana’a av reportern Johan-Mathias Sommarström. Han har även skickat iväg en del andra rapporter från Jemen i vinter. Länkar till en bunt av dem kan hittas här. Det är nu något över tio år sedan jag själv tillbringade ett år i landet, och om det blir något mer besök är högst osäkert. Behoven i Jemen tycks vara enorma och flera hjälporganisationer verkar i alla fall försöka lindra svälten och andra problem som följt med inbördeskriget. Dit hör UNHCR, Rädda Barnen med flera. Det viktigaste för att på allvar kunna förbättra situationen måste dock ändå vara att få slut på själva kriget – vilket i sig ser ut att vara komplicerat. Radiorapporterna i framförallt P1 är dock välkomna, om än inte de mest upplyftande i nuläget.

 

(Även publicerat på yemenity2010)

Historia är det nya nuet – Årets bästa podcaster på svenska 2018

Tidigare publicerat (i en aningen annorlunda version) på fairslavetrade.se

Allvarligt talat, visst händer det saker. Nu. Men av olika anledningar har de historiskt inriktade poddkastarna övertygat mig mer det senaste året ur det svenska utbudet. Om inte annat ger det perspektiv. Och eventuella uppslag till mitt civila kneg i utbildningssektorn. Jämnt blev det i alla fall. Och inom parenteserna skymtas förra årets placering på denna alltjämt så prestigefyllda personliga lista… Som i år kändes väldigt jämn. Ett antal personliga favoriter har successivt utkristalliserat sig, men att gradera dem inbördes är svårare och svårare.

1. Bildningspodden(ny). Från Stockholms universitet sprider man lärdom om fenomen som läkaren och förmente framtidsförutsägaren Nostradamus, väckelsehistorien i Sverige på 1800-talet, romanen Onkel Toms stuga, Heliga Birgitta och kompositören Richard Wagner. Kanske inte riktigt så regelbundet som man kunde önska, men spännande samtal med insatta individer när de väl producerar nya inslag.

2. USApodden(4). Det finns flera sätt att hålla sig à jour med politiska utvecklingen (om det är rätt ord) på andra sidan pölen. På svenska är detta nog fortfarande det mest regelbundna och koncentrerade i klassen.

3. P3 Historia(ny). Cecilia Düringer med anhang lägger upp lätt dramatiserade och lagom iscensatta versioner av berömdheter från historien, i första hand synnerligen omtalade namn som Alexander den Store, Djingis Khan, Katarina den stora, drottning Elisabeth I av England men även senare spekulanter på vår uppmärksamhet. Medvetet tillspetsat och lagom förenklat men väldigt sällan trist och ofta pedagogiskt med återkommande ’aha’-effekter.

4. Bildningsbyrån(5). Fortsätter framhålla personligheter som format historien, av vilka en del blivit välbekanta namn men kanske missförståtts medan andra inte alltid fått samma varaktiga erkännande. Vad har de egentligen bidragit med på gott och ont? I år bland annat spanske 1500-talsprästen Bartolomé de las Casas, sägenomsusade skriftställaren Niccoló Macchiavelli, franske revolutionären Robespierre, inflytelserika författarinnan Ayn Rand, järnladyn Margaret Thatcher, biologen Rachel Carson…

5. Vetenskapsradion Historia(3). ”Muslimska sexhandböcker och nazizombies”. Allvarligt talat, är det årets svenska radiorubrik eller? P1:s trotjänare vevar vidare och förstår detaljer som lagom längd, struktur och balans, liksom professionell ljudläggning (vilket man i och för sig förväntar sig av alla i branschen men inte alltid får). Intrigerande frågor som vad historisk rättvisa egentligen betyder i praktiken, vad Djävulsön är för en plats och vem Maria Magdalenavar har dryftats i år. Bland mycket annat.

6. Snedtänkt med Kalle Lind(2). Fortsätter nörda ner sig med den äran, men i år har jag inte hunnit beta av de nya avsnitten lika flitigt som i fjol. Förmågan att hitta lagom smala ämnen för de småpretentiösa är dock intakt.

7. Spanarna i P1(6). Jodå. De lever och går an. Opretentiöst och oftast lättsamt men inte utan udd. De behövs och de vet att de gör det. Kul.

8. Myter & mysterier(ny). Per Johansson och Eric Schüldt gräver sig vidare ner i filosofins och existensens grundvalar, nu med särskilt intresse för Nya Testamentet, vad det säger oss, hur det kommit till och vad det kan ha för betydelse i dag. Sällan spikrak väg framåt och slutsatserna kan landa lite var som helst, vilket bidrar till spänningen.

9. Historia.nu(ny). En varierad uppsjö av händelser, personligheter och platser skärskådas med hjälp av förhoppningsvis pålästa personer. Ur innehållet: Stockholms blodbad, fotbollens våldsamma historia, kriget i forna Jugoslavien, kurdernas historia…

10. Medierna i P1(8). De matar på och levererar sina långa lagom långa veckosammanfattningar av mediesverige i en rörig tid.

Bubblare: Virtanen och Roland PM (ny), Filosofiska rummet (bubblare även i fjol), Människor och tro (9), Teologiska rummet (ny), Allt du velat veta på fem minuter med Fritte Fritzson (ny).

Kommer snart: bästa engelskspråkiga podcaster 2018 – enligt mig. Spoiler alert: där var kampen ännu hårdare och omvälvningarna mer omfattande. Och visst finns fjolårets lista över svenska podcasteratt tillgå nu och så länge civilisationen håller samman. Typ. 

Framsynt folkbildning regerar – 2017 års bästa podcasting och radio på svenska

Även publicerat på Fair Slave Trade

Pendling och podcaster är en kombination som säkerligen inte är unik för mig. Att fara fram och tillbaka, ungefär två timmar dagligen, fem dagar i veckan ger en del utrymme i schemat för bland annat konsumtion av ljudliga medier. Hur mycket påverkar de praktiska förutsättningarna bedömningen av vad som verkligen ger mest? Ljudkvalitet – en jämn sådan – och varsamt undvikande av våldsamma volymskillnader är egenskaper som inte ska föraktas. Liksom förmågan att avgränsa sig, välsignelsen med ett fixerat manus att följa alternativt att kunna improvisera på ett professionellt sätt. Och artikulera väl, även när tempot skruvas upp. Det är beståndsdelar som jag det här året kanske mer än tidigare använt som kriterier för vad som är oumbärlig, obligatorisk podcasting och vad som ’bara’ är bra. Förvånansvärt många verbalt begåvade och talträngda tidningsmurvlar är mindre omsorgsfulla med ovanstående detaljer när de ger sig ut i etern på vinst och förlust. Exempelvis. Inga namn, men en del av dem opererar på några av landets största och mest inflytelserika skriftliga publikationer…

Med andra ord har professionalitet och producenternas kompetens för just radiomediet haft en viss inverkan på årets sammanställning. Eller sammanställningar. På grund av ett större antal nytillskott i mitt regelbundna intag har jag det här året delat upp rangordningen i en avdelning för svenskspråkiga sändningar och en annan för övriga språk – i praktiken mest engelska. 

Fjolårslistan finns givetvis tillgänglig att jämföra med, för den som så önskar. 

Här är mina aktuella favoriter i gebitet på modersmålet (som vanligt med fjolårets placeringar inom parentes):

1. Människan och maskinen (ny, alternativt tillbaka efter uppehåll). Ja, det var några år sedan de senast redde ut allahanda mysterier från det förflutna. Årets återkomst! Humanekologen Per Johansson och journalisten Eric Schüldt i samspråk, nu med fokus på filosofiska och existentiella begrepp som cartesiansk dualism, hermetism, människans syn på naturen genom tiderna och hur det har påverkat miljön. Med mera. Dåtiden, nuet och framtiden: det här är folkbildning på elitnivå. Vare sig det låter paradoxalt eller inte.

2. Snedtänkt (1). Förakta inte folklighet eller utgrävningar i det som kan verka ytligt, eller alldeles för nördstämplat för att locka en större publik. Det spelar nästan ingen roll vad ämnet är, Kalle Lind med gäster lyckas i stort sett alltid krama ur mer intressanta detaljer och oväntade kopplingar än jag väntat mig. Ständigt småleende folkbildning med mer fokus på de senaste decennierna och (framförallt men inte uteslutande) Sveriges kulturklimat under avsnittsrubriker som Svenska såpor, Ture Sventon, atomskräck, folkomröstningar…

3. Vetenskapsradion Historia (17). Från forntid till nästan nutid, vi ledsagas i alla riktningar såväl geografiskt som tematiskt, med numera förlängd sändningstid och regelbundna rappa svar om diverse historiska händelser från (inte så) hemliga vapnet Dick Harrison. Annars var några av mina favoritämnen under året världskrigsvändningar, den fordom så mäktiga Stureklanen och deras vedermödor, ryska revolutionen och antika köttsliga förlustelser.

4. USApodden (3). Tidigare känt som USA-valpodden har redax med Sara Stenholm Pihl och Ginna Lindberg i spetsen fortsatt reda ut vad som egentligen händer därborta på andra sidan sjön, efter det där famösa valet där någon blev vald som gett upphov till frustration, fascination och allmän förvåning på en sensationell skala. Ibland undrar man hur de behåller fattningen i studion. Vilket de ändå oftast gör, trots alla skäl att inte göra det.

5. Bildningsbyrån (20). ‘Tänka mot strömmen’ var den röda tråden i årets följetong med halvtimmeslånga porträtt av mer eller mindre bekanta historiska figurer som författaren George Orwell, aktivisten Harriet Tubman, korrespondenten Ryszard Kapuscinski, nyfikna nunnan Sor Juana Ines de la Cruz, okonventionella universalsnillet Emanuel Swedenborg, filosofen Hannah Arendt et al. Jag riskerar slita ut begrepp som folkbildning och kulturgärning i den här sammanställningen, men det kan inte hjälpas.

6. Spanarna (7). Spanarna fortsätter spana in i samtidens myller. Och är det en illusion, eller har de tänt till mer på senare år igen efter en mindre svacka? Det spelar mindre roll. Det fortsätter vara relevant. Upplysande. Och underhållande.

7. Kjellkritik (ny). Vem kan man lita på? Vad kan man lita på? Hur fäller man sådana avgöranden i den takt som krävs i dagens medieklimat? Kjell Eriksson med medarbetare som Emma Frans drar sitt strå till den proverbiala stacken och förklarar förutsättningarna med hjälp av konkreta exempel ur det aldrig sinande utbudet av mer eller mindre tillförlitlig information. Delar av programmet har jag själv använt i undervisningssammanhang och kommer kanske att göra det igen. Behoven tar ju inte slut.

8. Medierna (12). På tal om behov som inte tar slut. Medierna har inte precis haft mindre att göra än förut med att granska publicistiken i Sverige och omvärlden, med fenomen som ’fake news’ (vars innebörd plägar definieras av vad användaren själv inte accepterar som sanning), #metoo, terrordåd i Stockholm, mörkläggningar av skandaler i mediehus, propaganda i olika former och den återkommande diskussionen om balans – eller brist på – i nyhetsvärderingen av katastrofer långt bort kontra mer närliggande problem.

9. Människor och tro (10). En av de verkliga långkörarna på denna min personliga lista över lyssningsvärda saker i tillvaron. I år med ämnen som kristna mansideal, Guds syn på sex, samhällets syn på slöjor, antisemitism, dödshjälp, mellanöstern… Vänta nu, är det några nyheter här egentligen? Brännande teman har en tendens att behålla sin aktualitet i större eller mindre utsträckning, på gott och ont. Vem kunde ana det?

10. Konflikt (16). Handen på hjärtat, är det så här jag verkligen vill tillbringa lördagmorgnar, eller tiden på transporterande tåg, buss eller bil mellan koja och kneg, på en regelbunden basis? Kan inte alla bara vara snälla mot varandra? Av någon anledning är vi inte det. Och programmet har således en fortsatt funktion att fylla. Med tanke på hur ofta de lyckas undvika att vara oåterkalleligt deprimerande, har de ändå hittat ett sätt att utföra sitt kall med den äran. Ur årets skörd: Vad pågår i den mäktige saudiske kronprinsens huvud  – någon som vet? Hur mycket nazism tål demokratin? Apokalyptiska föreställningar och deras påverkan på politiken… Det har som ni vet varit ett åtminstone lagom händelsefullt år. På gott och ont, nämnde jag det?

HETASTE BUBBLARE: Creepypodden med Jack Werner, Filosofiska rummet, Gradvall, I fokus (från SO-rummet), Kulturpoddar i P1, Läsarpodden med Joel Halldorf och Patrik Hagman, P2 Dokumentär, Public Service, Språket med Emmy Rasper, Söndagsintervjun med Martin Wicklin.

 

 

Coming snart Up: 2017 års bästa podcaster på utrikiska – med all sannolikhet en något längre lista med ett antal inslag som inte fanns med i fjol…

 

Lärorikt om Luther från Sveriges Radio

Ni har väl inte missat det? I år firas 500 år av reformation i Sverige och på andra håll. Den kyrkliga reformationen som startade med tyske munken Martin Luther. Om honom sänds sedan en tid ett program/podcast från Sveriges Radio i korta kapitel som koncentrerar sig på olika ämnen. Exempelvis Luthers relation till kvinnor, till musik, teologi och samhällsdebatt. Och så den där kontroversiella frågan om hans relation till och oförståelse för judarna, något som efterhand resulterade i rena antisemitiska utfall. Hur analyserar man allt detta i dag – och hur har Sverige påverkats av hans klerikala revolution? Vi brukar ju påstås vara ett i grunden väldigt lutheranskt land, men vad innebär det egentligen?

Avsnitten från Sveriges Radios podcast “Luther – avtryck i tio kapitel” är alltså korta och koncisa, med en lagom dos information och subjektiva synpunkter att smälta i taget. Rekommenderas inte minst till religionslärare och andra med intresse för fortbildning i relaterade frågor.

Trumpska favorituttryck

Statistiken ljuger aldrig – eller? Nu har någon räknat ut vilka ord som den amerikanske presidenten Donald the Trump brukar mest på twitter. I tur och ordning är de: great, America/American, news, jobs och today. Åtminstone enligt uppgifter som Sveriges Radios USApodden refererade till i ett av sina senaste avsnitt, publicerat 30 april. Undersökningen kan ha hämtats från New York Times, men det var inte helt klarlagt. Säger nu de här ordvalen något om mannen som styrt världens mäktigaste nation i något över 100 dagar?

För övrigt är just USApodden (före detta USA-valpodden) en av de podcaster jag rankat högst det senaste året. I samma avsnitt som de här magiska trumpska uttrycken luftades, konstaterades även att presidenten tydligen har starkt stöd hos amish-befolkningen i Pennsylvania, den delstat där han nyligen höll ett kampanjmöte i stället för att vara på middag med landets mest uppburna korrespondenter och bli häcklad av någon komiker. Den middagen blev, som ni kanske vet, ändå av och för den traditionella roasten av såväl makthavare som massmedier svarade Hasan Minhaj från The Daily Show på Comedy Central. Se gärna det anförandet, om ni inte gjort det förut. Och just det, apropå amish, så gled USA-poddens panel in på en nu drygt 30 år gammal thriller som utspelas i den miljön, med en viss Harrison Ford i huvudrollen. Låter det bekant? Det gjorde det inte för alla i programmets reporterskara. Gissa gärna. Eller kolla facit i form av den recension jag själv skrivit om den berörda filmen en gång i tiden.

Och för att avsluta med ett redan klassiskt uttalande från en ordkonstnär utöver det vanliga: ‘I have all the best words’. Känns det igen?

 

Znabbare och zmartare än zombierna?

Ja, hur snabbt kan du ta med dig själv och dina medarbetare över en hängbro under vilken avgrunden öppnar sig, när du har ett gäng förrymda odöda i hälarna? Ett litet test i beräkningsförmåga, logik och samarbete – samt för oss svenskar även en språklektion. Övningen “Can you solve the bridge riddle?” har nyligen publicerats på TED Ed (en systersajt till TED Talks, enklast uttryckt). Skapad av Alex Gendler och regissören Outis, innebär uppgiften att kolla en tecknad kortfilm där förutsättningarna klargörs, varefter du har chansen att trycka på ‘paus’ och försöka lösa dilemmat innan facit följer. Själv var jag alldeles för logiskt och logistiskt obegåvad för att reda ut svaret på gåtan inom rimlig tid, det vill säga en betänketid på, säg, fem minuter. Facit var alltför frestande. Men jag funderar på att använda övningen på någon lektion snart och se om andra är smartare…

Relaterat: Har ni hört Herman Geijers “Sommar” i P1 från i somras? Geijer tituleras cirkelledare och zombieöverlevnadsexpert (jodå) och ger potentiellt livsavgörande råd om hur man bäst överlever en invasion av levande döda, vilket även kopplas till ämnet katastrofberedskap i stort, liksom betraktelser över hur människor verkligen agerar i akuta krissituationer. Ja, det är faktiskt väldigt intressant. Programmet finns tillgängligt via Sveriges Radios hemsida.