Aktuell analys, Dokument runtifrån, Massmedial manipulation, Sedelärande statistik

Vilken valkompass väljer vi – och varför?

Spansk 1700-talskompass av så kallad azimuthaltyp. Som om jag kunde förklara vad det innebär. Googla själva! By Luis García, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=3820449

Vilken är bäst egentligen? Lönar det sig att pröva samtliga och behålla det som är gott, såsom Bibeln säger? Själv har jag nog skrivit under på den sistnämnda principen och plöjt igenom hela bunten, minst en gång vardera. Valkompasser. Nu har jag kanske inte hittat alla. Och av dem som erbjuds av de stora drakarna/medieföretagen är några så misstänkt lika att de helt enkelt rimligtvis är… desamma. Som varande folkhögskolepedagog sedan några år planerar jag som många andra i liknande gebit just nu terminstarten, inklusive veckorna före det val som hålls i Svea den 9 september. Övningar i demokrati och några besök av politiker på olika nivåer är inplanerade hittills. Men det lär bli en del justeringar innan det smäller. Ni kanske vet hur det kan vara…

Åter till valkompasserna ifråga: den som spontant står ut mest i positiv bemärkelse är nog ändå SVT:s. Tekniskt verkar den flyta på utan hack i maskineriet och helheten med dess varianter på frågor och möjligheterna till kompletterande information ligger något över snittet. Men även Dagens Nyheter (vars motsvarighet är låst med betalvägg och reserverad för prenumeranter), Metro, Expressen, Aftonbladet och Sveriges Radio har fått fram varianter värda att pröva. Några av dem är alltså snarlika och kanske utformade från samma mall, men i detta ögonblick minns jag inte precis vilka som var mest överlappande eller på gränsen till identiska. Testa själv! Ingen av dem tar särskilt lång tid att göra om man inte väljer att studera samtliga partiers positioner i frågorna, eller de bifogade förklaringarna kring vad frågorna gäller (vilket ibland kan vara motiverat).

För dem som vill nörda ner sig lite extra puffar Göteborgs universitet för sina forskningsrapporter om politik och väljarbeteenden med mera. Se deras egen sammanställning.

Advertisements
Standard
Experimentell ecklesiastik, Lek & Lär

Swedish Politics 101 – ett litet korsord om svensk politik

För svårt, för lätt eller mittemellan? För närvarande håller jag på att avsluta ett block om den svenska demokratin och hur våra beslut fattas, inom ramen för ämnet samhällskunskap i en folkhögskoleklass. Allmän kurs, för att vara exakt. Som en extrauppgift för tillfälligtvis sysslolösa deltagare i samband med en längre efterforskningsuppgift som de avslutade i olika takt, testade jag att dela ut ännu ett mindre egenkonstruerat korsord (se bilaga nedan). Då och då stoppar jag in ett sådant på vinst och förlust. På nätet finns säkert ett antal verktyg för att konstruera dem. Själv har jag hittills främst använt mig av en enkel matris från Teacher’s Corner. Hur slog det ut den här gången, spontant? Några klarade av det relativt snabbt (säg, 15-20 minuter) medan andra fick tänka till lite längre. Testa själv i en lämplig grupp, om andan faller på. Eller inte. Temat i stort ska vi försöka knyta ihop på måndag. Det är ju valår detta år, som någon kanske insett. Vilka valfrågor blir de viktigaste? Kommer ryssarna att hacka sig in? Blir Sverige totalt oregerbart utan fungerande regeringskoalition efter första helgen i september? Frågorna är många. Vi återkommer vid senare tillfälle om allt detta…

Swedish Politics 101

Standard
Aktuell analys, Sedelärande statistik

Koll på världsläget, eller?

Vad vet du om världsläget i stort? Går det framåt eller bakåt i avgörande hänseenden? Nu erbjuder den FN-relaterade sajten Världskoll en liten komprimerad grafisk sammanställning. Ta andelen av mänskligheten som lever i vad som kallas extrem fattigdom. Minskar eller ökar den? Rätt svar enligt deras tillgängliga statistik: de senaste 25 åren har den minskat från ungefär 40 ner till strax över 20 procent av befolkningen. Dit räknas de som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen.

Familjen Demokrati har fått tillökning med inte mindre än 45 länder sedan 1990. Dock noteras att de senaste åren inneburit en negativ trend igen. Antalet döda i aids ökade kraftigt från 1990-2005 för att sedan avstanna och sedan sakta börja sjunka. Andelen undernärda minskar också, om än i maklig takt. Tillgången på rent vatten förbättras, kanske inte så snabbt som man skulle önska, men i alla fall har 87 procent den förmånen, till skillnad från 77 för ett kvartssekel sedan.

Global elförbrukning går upp, ja. Och det är ett dilemma. Samtidigt minskar dödsfallen i malaria och mässlingen. Läskunnighet och jämlikhet mellan könen vad gäller utbildningsmöjligheter ökar, liksom andelen kvinnliga parlamentariker i världen. Mycket kan sägas gå åt rätt håll i världen, men samtidigt finns givetvis mycket mer att göra…

Fler detaljer finns alltså på Världskoll.

Standard
Aktuell reflektion, Rafflande retorik

Folkhögskolor – en resurs att utnyttja

Just det, jag får ju inte glömma bort att påminna om det här debattinlägget som släpptes ut på Dagens Nyheters debattsida för halvannan vecka sedan. Särskilt inte eftersom jag själv det senaste året arbetat inom den här typen av verksamhet; alltså folkhögskolan. Tre debattörer med titlar som professor, universitetslektor och chef för en intresseorganisation i sammanhanget, framhåller fördelarna med den här skolformen och hur den kan bidra till samhällets fortsatta utveckling.

Ur innehållet: Fixeringen vid resultatet från de så kallade Pisa-undersökningarna har blivit för ensidig i skoldebatten. Alla mänskliga förmågor kan inte mätas på det sättet. Grundläggande utbildning är mer än bara ett konkurrensverktyg. Sydkorea är ett land som utmärker sig positivt i Pisa-mätningarna men där många studerande bränner ut sig, enligt artikelförfattarna. Även i Sverige ökar utslagning och depressioner bland ungdomar och unga vuxna. I den nordiska traditionen med folkhögskolor är den demokratiska och humanistiska människosynen viktig och hänsyn tas till kursdeltagarnas egna erfarenheter. Folkhögskolan har också “varit innovativ och vägledande för andra skolformer och genom sin frihet kunnat pröva sig fram till nya metoder och arbetssätt”. Och all samhällsnytta kan inte räknas i “ekonomiskt kapital”, framhåller debattörerna.

Tja, läs hela texten för all del. Den finns på “Folkhögskolorna är en bortglömd resurs” / Bernt Gustavsson, Eva-Marie Harlin och Gerhard Holmgren, Dagens nyheter 14 maj 2015. 

Standard