Aktuell reflektion, Härlig historik

Lärorikt om Luther från Sveriges Radio

Ni har väl inte missat det? I år firas 500 år av reformation i Sverige och på andra håll. Den kyrkliga reformationen som startade med tyske munken Martin Luther. Om honom sänds sedan en tid ett program/podcast från Sveriges Radio i korta kapitel som koncentrerar sig på olika ämnen. Exempelvis Luthers relation till kvinnor, till musik, teologi och samhällsdebatt. Och så den där kontroversiella frågan om hans relation till och oförståelse för judarna, något som efterhand resulterade i rena antisemitiska utfall. Hur analyserar man allt detta i dag – och hur har Sverige påverkats av hans klerikala revolution? Vi brukar ju påstås vara ett i grunden väldigt lutheranskt land, men vad innebär det egentligen?

Avsnitten från Sveriges Radios podcast “Luther – avtryck i tio kapitel” är alltså korta och koncisa, med en lagom dos information och subjektiva synpunkter att smälta i taget. Rekommenderas inte minst till religionslärare och andra med intresse för fortbildning i relaterade frågor.

Standard
Aktuell reflektion, Celebra citat, Rafflande retorik, Sedelärande statistik

Trumpska favorituttryck

Statistiken ljuger aldrig – eller? Nu har någon räknat ut vilka ord som den amerikanske presidenten Donald the Trump brukar mest på twitter. I tur och ordning är de: great, America/American, news, jobs och today. Åtminstone enligt uppgifter som Sveriges Radios USApodden refererade till i ett av sina senaste avsnitt, publicerat 30 april. Undersökningen kan ha hämtats från New York Times, men det var inte helt klarlagt. Säger nu de här ordvalen något om mannen som styrt världens mäktigaste nation i något över 100 dagar?

För övrigt är just USApodden (före detta USA-valpodden) en av de podcaster jag rankat högst det senaste året. I samma avsnitt som de här magiska trumpska uttrycken luftades, konstaterades även att presidenten tydligen har starkt stöd hos amish-befolkningen i Pennsylvania, den delstat där han nyligen höll ett kampanjmöte i stället för att vara på middag med landets mest uppburna korrespondenter och bli häcklad av någon komiker. Den middagen blev, som ni kanske vet, ändå av och för den traditionella roasten av såväl makthavare som massmedier svarade Hasan Minhaj från The Daily Show på Comedy Central. Se gärna det anförandet, om ni inte gjort det förut. Och just det, apropå amish, så gled USA-poddens panel in på en nu drygt 30 år gammal thriller som utspelas i den miljön, med en viss Harrison Ford i huvudrollen. Låter det bekant? Det gjorde det inte för alla i programmets reporterskara. Gissa gärna. Eller kolla facit i form av den recension jag själv skrivit om den berörda filmen en gång i tiden.

Och för att avsluta med ett redan klassiskt uttalande från en ordkonstnär utöver det vanliga: ‘I have all the best words’. Känns det igen?

 

Standard
Aktuell reflektion, Massmedial manipulation

Allmänbildning Anno 2016: Metro utlyser Källkritikens dag

logo-sc-allmanbildning2016-copyKällkritik är något som vi tycks behöva mer än någonsin. Gratistidningen Metro har i sin nätupplaga under några år gett sig i kast med att dubbelkolla nyheter som ibland inte alls är nyheter, utan mer eller mindre uppdiktade historier som ändå har förmågan att forma vår världsuppfattning. Som om inte världen vore komplicerad nog ändå… Metros sanningssökardepartement Viralgranskaren rekommenderas. Nu har tidningen även utlyst en Källkritikens dag, närmare bestämt den 13 mars 2017. Som tydligen råkar vara dagen då Viralgranskaren fyller tre år. Bra tillfälle att poängtera och fördjupa sig i detta med var och hur vi egentligen samlar våra fakta, något som vi försökt framhäva vid den folkhögskolefilial där jag arbetat de senaste åren. Håll ögonen öppna – av flera skäl…

Mer om Källkritikens dag och andra relaterade frågor finns alltså på Metros nätsida

Standard
Aktuell reflektion, Lingvistiska lathundar

Språkliga snedsteg vi älskar att hata?

Så är vi där igen. Språk engagerar. Även mig, som på något sätt alltid har språk i någon form som en del av arbetsplattformen. På senare tid har diskussionen om de och dem stundtals gått het. Och fenomenet särskrivningar upphör aldrig att uppröra. Jag medger, de kan störa mig svårligen också. Alternativt vara underhållande. Men samtidigt finns det svårare fall att avgöra i frågan, inte minst de som innebär en kombination av uttryck från engelska och svenska. Nyligen listade i alla fall Svenska Dagbladet ett antal språkliga snedsteg i praktiken, inklusive inte minst just särskrivningar, som har en förmåga att väcka reaktioner av ena eller andra slaget. Med regelbundet återkommande ‘klassiker’ i genren som “kassa problem”, “skön litteratur”, “kyckling lever” et al. Samt en vidhängande intervju med språkvårdaren Lena Lind Palicki. Läs och be grunda!

 

Källa: “Sveriges mest hatade språkfel – 20 exempel” av Katarina Stintzing och Anders Haraldsson / Svenska Dagbladet, 24 oktober 2016

Standard
Aktuell analys, Aktuell reflektion, Sedelärande statistik

Global Slavery Index – rättvisande rapport eller inte?

Slaveri i vår tid. Ämnet kommer upp med jämna mellanrum. Frågan om exakt hur ordet slaveri ska definieras är kanske inte självklar, men klart är i alla fall att miljontals människor i världen i dag (över)lever och försörjer sig under slavliknande förhållanden. Men var finns de flesta av dessa? Och vilken är den grundläggande orsaken till deras situation?

I somras publicerade The Walk Free Foundation, en australisk så kallad NGO (non-governmental organization) en rapport med namnet Global Slavery Index 2016. Ett vällovligt initiativ, vars slutsatser ändå kommenteras med viss kritisk udd i en krönika av Chandran Nair i tidskriften Time. Nair leder den asiatiska tankesmedjan Global Institute for Tomorrow och konstaterar att rapporten riktar in sig på många länder i Asien, medan Europa och Nordamerika klarar sig undan den värsta kritiken. Men, framhåller Nair, västvärlden har skapat den form av global kapitalism som kräver att fler och fler varor produceras av lågavlönade arbetskraft, för att själva slippa betala den verkliga kostnaden.  Bojkotter av enstaka utpekade företag och branscher (vilket är vanligt när avslöjanden av missförhållanden publiceras) löser inte problemen på allvar. Många av de som kallas slavar i dag kan åtminstone i teorin lämna sina jobb, men i praktiken är risken för någon form av bestraffning liksom att landa i ohjälplig fattigdom så hög att de inte har så mycket annat val än att fortsätta tillverka billiga vardagskonsumtionsvaror i ’sweatshops’ där de har få rättigheter och låg lön.

”Many who launch public pledges and civil-society campaigns to end labor exploitation have their heart in the right place but appear to be not brave or intellectually honest enough to make a real difference” hävdar Chandran Nair. För honom handlar ‘att göra skillnad’ inte minst om att vilja betala ett rimligt pris för tea, kaffe, choklad och annat som framställs någonstans långt bort för export till, oftast, mer bemedlade konsumenter i rikare delar av världen. (Citaten är hämtade från tidskriftens pappersupplaga. En aningen annorlunda version av hans krönika finns på dess hemsida.)

Rättvis kritik eller inte? Koncept som Fair Trade bygger väl om inte annat på ungefär de insikterna, eller?

Rapporten från Walk Free Foundation finns att skumma igenom eller ladda ner i sin helhet (i komplett form är den över 200 sidor lång). Där uppskattas antalet moderna slavar till närmare 46 miljoner människor, utspritt på 167 stater. Och redan på rubrikstadiet i sin introduktion uppmanas nationerna med världens största och mest inflytelserika ekonomier att agera för att förstärka lagstiftning som hindrar uppkomsten av slaveri som det ser ut idag. Och överhuvudtaget ser det här knappast ut som ett snabb- eller slarvjobb. Dokumentationen är grundlig och innehåller flera delar som laddas ner separat eller som helhet. Där ingår både översikter över regioner och en del enskilda länder, granskningar av hur olika regeringar gett respons på rapporten, metodologi med mera.

Fem länder får dock ett (ovälkommet, antar jag) fokus på sig eftersom organisationen beräknar att närmare 60 procent av allt modernt slavarbete tilldrar sig där: Indien, Kina, Pakistan, Bangladesh och Uzbekistan. Samtliga i Asien alltså, apropå Chandran Nairs kritiska analys av resultaten. Även den oljerika gulfstaten Qatar nämns tidigt i sammanhanget. Där har ju förhållandena för gästarbetare på de stadionkonstruktion som pågår inför kommande fotbolls-VM hamnat i strålkastarljuset förut. Dessa verkar, kort sagt, inte vara så bra. Och flera dödsfall ska ha inträffat under arbetet. Regeringssanktionerat tvångsarbete ska även vara utbrett i det stängda och svårgranskade Nordkorea. Motsatsen enligt rapporten ska vara flera nordeureopiska och nordamerikanska länder som åtnjuter högre levnadsstandard och politisk stabilitet generellt. Här bör också betonas att redan i en inledande ingress konstateras det faktum att i de länder som sägs ha högst andel slavarbete produceras många varor för export till exempelvis Västeuropa, Nordamerika, Japan och Australien.

Rapporten anger i sin översikt de vanligaste förklaringsmodellerna till förekomsten av slavarbete i dag. Dit hör det allmänna förtroendet för rättssamhället och juridiska instanser i en stat, tillgång på vapen, olika former av diskriminering, socialt skyddsnät, undernäring, interna konflikter och flyktingsituation i landet. Viktigt är också hur mycket respektive regering gör för att undanröja riskerna för organiserat slaveri och där får länder som Holland, USA, Storbritannien och Sverige högst betyg. Där finns den politiska viljan, resurserna och inte minst ett starkt så kallat civilsamhälle. Länder som har mindre resurser att röra sig med, men ändå bedöms ta mycket ansvar på det här området är Brasilien, Jamaica och flera balkanstater som Serbien och Montenegro. Däremot borde väloljade stater som Saudiarabien, Qatar och Kuwait kunna göra mycket mer här, menar Walk Free Foundation.

Här finns alltså mer att fördjupa sig i, men det får vi kanske återkomma till vid annat tillfälle.

Inslag från CNN om rapporten.

 

 

 

 

Standard
Aktuell reflektion

Dokument inifrån

Inifrån. Det är namnet på en ny tidning. Webbtidning, för att vara noggrann. Som så många andra publikationer numera. Enkelt uttryckt är det ett magasin av och för deltagare på folkhögskolor, som det finns ganska många av i Sverige. Tanken är tydligen att släppa ett nytt nummer fyra gånger om året, rapporteras på sidan folkhögskola.nu, en portal för den här skolformen i Sverige. Första numret finns tillgängligt på nätet och bakom produktionen finns folk från bland andra Birkagårdens och Biskops Arnös folkhögskolor. Med tiden är det dock en målsättning att fler skolor och dess deltagare ska få vara med och bidra till innehållet. Bra initiativ, eller hur?

Standard
Aktuell reflektion, Sedelärande statistik

Vattenkrisen i världen värre än vi tror?

Det är inte så illa som vi tror. Det är värre. Ett sådant påstående är sällan välkommet. Kriser kan tyckas staplas på hög i världen (i och för sig interfolierat med uppgifter om att en del saker faktiskt förbättrats under de senaste årtiondena) men här är en av mer nedslående rapporterna på sistone. Det handlar om vatten. Att delar av världen riskerar att drabbas av akut brist på denna den mest livsnödvändiga naturresursen, är inget nytt i sig. För några år sedan försökte jag sammanfatta situationen i Jemen, som ofta spås bli offer för en svårartad avsaknad av just vatten. Men fyra miljarder människor i riskzonen? Två tredjedelar av jordens nuvarande befolkning?

Det är i alla fall vad som hävdas i en rapport nyligen från tidskriften Science Advances, sammanfattad av Common Dreams. Nej, jag har inte läst hela rapporten än, men kanske senare… En metodik som skiljer sig från en del andra forskningsprojekt på området bygger på att mäta tillgången månad för månad i stället för årligen, om jag förstår rätt. Var någonstans är läget mest hotande? Ja, inte minst i välbefolkade nationer som Indien, Kina, Bangladesh och Nigeria. Men även i supermakten USA har problemet uppmärksammats mer och mer, främst i stater som Texas och Kalifornien. Forskarna bakom den nya studien ser inte oväntat jakten på färskvatten som en av framtidens största utmaningar för mänskligheten. Och en representant för amerikanska rymdmyndigheten NASA  (som bland annat undersökt klimatuppvärmningens roll i sammanhanget) påminner om att det krävs större ansträngningar och samarbete för att säkra tillgången till grundvatten, för det finns ju inte ett oändligt flöde av det…

Källa: “4 Billion People at Risk as ‘Water Table Dropping All Over the World'” / Andrea Germanos, Common Dreams 12 februari 2016

Standard