Åtråvärda återblickar, Rafflande retorik

Luthers läckraste loskor?

Det fanns en tid när artighet, finkänslighet och omsorgsfullt manifesterad respekt för alla människor, inklusive meningsmotståndare, var en dygd. Sociala spelregler som alla medborgare med möjlighet att göra sin röst hörda i offentligheten förväntades följa i alla avseenden. Det var en gång… Men förmodligen var den tiden inte 1500-talet och platsen inte Europa. Och miljön inte kyrkan. Eller kyrkorna. Det här var ju en tid av konflikter och splittring. En av orsakerna hette Martin Luther, en tysk munk som fick för sig att förändra hela den klerikala kartan.

Många av hans skrifter och yttranden har gått till historien och citeras i lämpliga sammanhang. Men allt återges inte lika ofta. Nyligen levererades en lista med några av Luthers nesligaste nedsablingar av det amerikanska popkulturella/existentiella magasinet Relevant. Där citeras pärlorna (eller vad de nu bör kallas) på engelska. Här handlar det framförallt om drapor riktade mot katolska kyrkan och andra opponenter. Och de har ett betydande underhållningsvärde (till skillnad från en del saker han släppte ur sig om den judiska folkgruppen, påståenden som även lutheraner idag allmänt tar avstånd ifrån).

Några exempel (med mina översättningar från engelskan, vilket möjligen kan orsaka viss lingvistisk rundgång):

”Jag föraktar er horaktiga fräckhet! Du bär ett par spindelvävsbyxor, likt en naken man som tagit på sig en ny för att dölja sin skam.” (Med vänlig hälsning till på påvedömet. Saknas det något ord i andra meningen? Vet inte säkert. Jag har försökt hitta det exakta citatet på andra ställen men hittills inte lyckats.)

”Ni är som en svinhjord som blivit inbjuden till prinsens bord. Ni förstår inte en sådan ära, utan bara ödelägger det som finns framför er och solkar ner även prinsen.” (Tydligen till en besökande samling församlingspräster vars reaktion inte förtäljs i den aktuella artikeln.)

”Du är en paddätare och en fjäskare” (Återigen med adress den påvliga institutionen)

”Ni störtar in som en sugga för att svälja pärlor, och som en hund för att slita heliga ting i stycken.” (Här handlar det om en grupp kallad Heliga profeterna, före detta allierade som kommit på en en annan kurs än Luther själv och därför drabbades hans vrede i en liten skrift anno 1525, vilket jag snabbforskat fram på andra ställen nätledes).

Ja, det finns fler exempel i Relevant-artikeln. Och klart är att gamle Martin inte var en man som drog sig för att tala klarspråk fritt från hjärtat, på gott och ont. Hmmm… Något jag kan ha användning för i det lilla block med retorik och argumentationsteknik som jag ska fortsätta hålla med en folkhögskolegrupp efter påsklovet?

 

Huvudsaklig källa: ”Martin Luther’s Sickest Burns” av Jesse Carey / Relevant Magazine 23 mars 2015

Advertisements
Standard
Aktuell reflektion, Utrikiska utbyten

Världens fattigaste städer – var finns de?

Rikedom i naturresurser översätts inte automatiskt i välstånd för befolkningen på plats. Det visste vi redan. Om inte annat påminner The Guardian om det i sin komprimerade granskning av världens fattigaste städer. Av vilka de flesta verkar höra hemma på den afrikanska kontinenten. Traditionellt, påpekar artikelförfattaren Nick Compton, har den värsta fattigdomen i världen huserat på landsbygden, men i och med den ökade urbaniseringen flyttar fattigdomen med dit. Särskilt i Afrika söder om Sahara.

Hur man definierar ämnet och sammanställer data som visar hur var den materiella välfärden manifesterar sig mest, är lite komplicerat. FN, Världsbanken och Internationella Valutafonden (IMF) är några av de globala institutioner som ägnar sig åt det. Ett av alla sätt är att räkna ut hur många invånare i ett land eller en plats som lever (eller snarare överlever) på mindre än 1,25 dollar om dagen. Enligt IMF är Demokratiska republiken Kongo (alltså det stora Kongo) då värst ute, med konkurrens (om uttrycket tillåts) av Zimbabwe, Eritrea, Liberia och Burundi.

FN lanserade dock för några år sedan någonting kallat City Prosperity Index, vilken tar hänsyn till fler faktorer såsom produktivitet, livskvalitet, infrastruktur, jämlikhet med mera. En del stora städer rör sig uppåt och ser förbättringar (som Addis Abbeba i Etiopien och Dakar i Senegal) medan Zimbabwes huvudstad Harare är ett nedslående exempel på motsatsen. Där går det utför och slummen växer. Zambia är rikt på mineraler, men huvudstaden är den femte fattigaste i världen. Medellivslängden är 56 år.

Värst är det kanske ändå i västra Afrika. Där har flera svåra konflikter på senare år förvärrat situationen, som i Niger, Mali och Guinea. Och Liberia, vars huvudstad Monrovia kallas världens fattigaste av FN. Inbördeskrigen på 1990-talet har satt spår och infrastrukturen är ihålig. Systemen för vatten, el, transporter och hälsovård är alla bristfälliga. Kloaksystemen rämnar med jämna mellanrum och till råga på allt kom den dödliga sjukdomen ebola tillbaka förra året. Resurser finns i form av guld- och diamantfyndigheter, men inkomsterna från det kommer sällan den vanliga befolkningen till del.

Afrika är en stor kontinent, avslutar The Guardian, och det finns lika många berättelser om ökande välstånd i den världsdelen, men i och med de kraftigt växande städerna är det viktigt att vara uppmärksam på just fattigdomen i dem.

Källa: ”Which is the poorest city in the world?” (Nick Compton, The Guardian 12 mars 2015)

Standard