Dokument runtifrån

Rymden. Förklarad.

Hur stor är rymden? Lever vi alla i en simulation à la “The Matrix”? När kommer solen att explodera och när tar allting slut överhuvudtaget? Facit kommer… eller i alla fall teorier och en del mer initierade idéer, i den här relativt nylanserade podcasten från den ständigt expanderande How Stuff Works-familjen: Daniel and Jorge explain the Universe. En programförklaring så tydlig som någon kan begära. Stora, komplicerade frågor avhandlas på ett mestadels underhållande sätt, och klargörande i den mån det går att reda ut spörsmålen det handlar om. Det är mycket vi inte vet om alltings ursprung och vart allt är på väg. Men här finns i alla fall möjligheten att brottas mer med existentiella dimensioner och förutsättningarna för liv som vi känner det.

Advertisements
Standard
Aktuell reflektion, Utrikiska utbyten

TexMex Times 2018: The Heat Is On – överallt…

Aktuella väderprognoser över södra Texas från en amerikansk TV-kanal nyligen.

Matamoros, 24 juli 2018. Värmen är just nu ett, eh… hett samtalsämne på många håll i världen. Hemma i Sverige härjar ett antal skogsbränder runtom i landet, sägs det. Och hela Europa är inblandat i släckningsarbetet. I Mexiko och södra USA är visserligen hetta på sommaren något som människor vant sig vid. Värme och hög luftfuktighet hänger också ofta ihop. De senaste dagarna har dock alltfler rapporter om rekordvärme i USA levererats, liksom dramatiska nyhetsklipp om bränder, stormar och översvämningar runtom i landet. Något som slagit mig här vid gränsen när jag ser amerikanska regionala nyhetssändningar är varningarna för vad som kan hända i hettan, även när det inte är ren naturkatastrofal nivå. Till exempel förordas att dricka mer vatten än sportdryck, särskilt för arbetare som vistas länge utomhus, såsom målare och hantverkare av olika slag. Häromveckan såg jag ett inslag på någon amerikansk kanal om riskerna med utomhuslekplatser för barn så här års. Dessa kan bli oväntat uppvärmda, bokstavligen skållheta. En vanlig rutschkana kan ge brännsår för barn som inte hinner uppfatta den glödheta metallen innan det är försent. En bra idé är att ha någon form av soltak över lekplatsen, föreslogs i inslaget. Vilket tydligen är fallet på flera håll.

Att temperaturerna överlag runtom i Mexiko ligger på 30 grader Celsius eller över är dock inget man höjer så mycket på ögonbrynen över här. Den här sommaren har vi kuskat runt lite mer än vi gjorde under motsvarande semester förra sommaren. Delvis tack vare aningen mer långsiktig planering i förväg. Förhållandevis. Man vet aldrig riktigt vad som verkligen går i lås, men min fru och jag har i alla fall tillbringat knappt fem dagar nere på Yucatánhalvön med provinshuvudstaden Mérida som utgångspunkt – vilket jag kommer att lägga ut texten mer om så småningom, inklusive ett besök vid den gamla Maya-metropolen Chichén Itzá. Vi var också några dagar i metropolen Monterrey där temperaturen är jämförbar. Mycket beror på hur högt upp landet ligger. För några år sedan spenderade vi några dagar i Mexico City under samma årstid och på grund av höjden över havet är temperaturen där jämförelsevis betydligt svalare.

Växtlighet i värmen, någonstans i Mexiko. Foto: PJ Lindahl.

Vi är nu tillbaka i nordöstligaste delen av Mexiko vid gränsen mot Texas, där genomsnittstemperaturen successivt stigit under sommaren. Den senaste veckan har termometrarna (eller appar i mobilen) konstant visat mellan 30 och ibland nära 40 grader dagtid. Exakt hur varmt det är på andra sidan gränsen kan vara svårt att snabbt avgöra. De har ju fått för sig att Fahrenheit är ett mer praktiskt mätverktyg än Celsius. Men med angivna temperaturer kring 100 grader blir det ungefär motsvarande som här. Och det märks inte så stor skillnad de gånger vi åker över dit.

Den största skillnaden är väl annars att temperaturen här nattetid inte sjunker på samma sätt som den normalt gör i Sverige. Minns ni förresten, med anledning av det nyss avslutade fotbolls-VM, hur Sverige år 1994 A. D. plötsligt insåg sig vara en bananrepublik? Åtminstone tre krav var uppfyllda: landet hade en ekonomi som underpresterade, temperaturerna var tropiska – åtminstone från vårt perspektiv och vi hade ett fotbollslandslag som just då överpresterade, på ren världsklassnivå. Lite som nu även om vi denna sommar aldrig riktigt uppnådde den sistnämnda nästintill ultimata euforin i att få hem ett gäng medaljörer från världens största idrottsevenemang. Jo, det är det.

Tillbaka till temperaturerna: en självklarhet för många på den här kontinenten är luftkonditionering inomhus. Om man har råd är det något som prioriteras högt. Men här skruvas aggregaten ibland upp till den grad att man mitt i en värmebölja kan komma in och… frysa. Ja, aldrig blir det helt perfekt. Så länge man har möjlighet att själv reglera temperaturen inomhus kan man dock få det påfallande behagligt.

För övrigt: Mexiko är det sjätte mest populära landet att besöka i världen. Det rapporterade i alla fall kanalen Azteca Uno den 16 juli.

 

Tidigare publicerat på yemenity2010

Standard
Dokument runtifrån, Experimentell ecklesiastik, Pedagogisk puff

Vad händer när vattnet tar slut?

Ökenliknande bergslandskap omkring staden Taiz i Jemen. Foto: J. Lindahl (2010)

Frågan om vatten och brist på det, har intresserat mig mer och mer på senare år. Kanske framförallt sedan jag arbetade ett år i Jemen (2010) där problemet var mycket påtagligt (och enligt all sannolikhetslära förvärrats under det pågående inbördeskriget). Jag skrev några rader om frågan när jag arbetade där. Men att grundvattentillgångar dräneras och befolkningen tvingas ransonera för att undvika en akut och total torrläggning kan inträffa snart sagt var som helst numera. Även i Sverige varnas för detta på sina håll under sommarmånaderna. Folkrika amerikanska delstater som Kalifornien har brottats med problemet. Och i år har Kapstaden i Sydafrika uppmärksammats på grund av sina konkreta åtgärder för att klara vattenförsörjningen. Man fruktar helt enkelt det värsta inom kort. Varför? Hur gick det till och vad gör myndigheterna där? Brittiska BBC har genom ett av sina utlopp för undersökande journalistik studerat frågan lite närmare. Programmet klockar in på lite över 20 minuter men kan vara användbart inte minst för den egna allmänbildningen och i pedagogiska syften. Själv har jag med oregelbundna mellanrum utgått från just världens vattentillgångar som tema i samhällsämnen på den folkhögskola där jag arbetat de senaste åren (se några exempel på uppgifter bifogade nedan). Ämnet i sig är närmast outtömligt. Om detta även gäller våra vattenreservoarer på en global skala på längre sikt är en bra fråga…

Överskott på vatten kan också innebära stresstest för samhällsapparaten. / “The Deluge” av Gustave Doré (1832-1883). Källa: Wikimedia Commons.

Källa (just det, källa): “Why Is Cape Town Running Out of Water” / The Inquiry, BBC World Service, 19 februari 2018

ENSKILD UPPGIFT TEMA VATTEN 1

Vattenkris-vad göra

Standard
Dokument runtifrån, Sedelärande statistik

Hjärnan mer jämställd än vi tror?

Synd. Nu kan vi inte skylla på det heller. Det handlar om sådant som skulle skilja kvinnors och mäns hjärnor från varandra och kunde vara en ursäkt att exempelvis inte klara av att göra två saker samtidigt. Om man är man. Tydligen en myt (beroende på hur man definierar det ordet exakt, men här i form av en föregiven sanning som inte är så sann som man förletts att tro. Typ). I en artikel jag råkade snubbla över, publicerad för ett tag sedan av World Economic Forum tacklas en del vanliga uppfattningar om just hjärnan i korta drag. När det gäller att göra flera saker samtidigt, så är det något som ingen av oss är särskilt bra på. Tester visar att kvinnor möjligen blir något mindre påverkade av det, men forskarna rekommenderar att göra en sak i taget i tur och ordning. Om vi nu har möjlighet att välja…

Skulle kvinnor vara bättre på lagarbete men mindre tävlingsinriktade än män? Om så är fallet beror det snarare på miljö än biologiska faktorer, enligt en undersökning genomförd i Sverige häromåret. Och det där med att emotionell intelligens och så kallad intuition skulle vara något mer kvinnligt än manligt, är inte heller så självklart. Jo, konstateras i artikeln, skillnader i de fysiska konstruktionerna och hur kablarna är dragna i hjärnan (min mycket förenklade översättning) existerar mellan könen. Men mycket av det som ibland antas vara biologiskt, medfött eller av naturen instiftat handlar mer om inlärt beteende. Om jag förstod rätt. För mer detaljer, läs:

”3 sexist myths about the brain, debunked” av Murali Doraiswamy och Tara Swart / World Economic Forum, 3 oktober 2016. 

 

 

Standard
Dokument runtifrån, Sedelärande statistik

Allmänbildning Anno 2016: Svenska skolelever spottar upp sig

logo-sc-allmanbildning2016-copyNi vet hur det har låtit länge nu. Svenska skolelever blir bara sämre och sämre, enligt internationella jämförelser. Inte minst den där till närmast mytologisk status upphöjda Pisa-undersökningen. I höstas verkar det dock ha vänt en smula igen, vilket rapporterades i flera medier (som i många fall väntat med andan i halsen för att veta om förfallet skulle fortsätta eller någon vändpunkt skulle kunna registreras). Här är lite mer kött på benen från Skolverket, tidningen 8 Sidor (som jag använder ibland när jag undervisar immigranter) och Metro. Ämnen som ingår i testet är framförallt naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Åtminstone brukar det vara de områdena som framhävs i rapporteringen. De länder som lyckats bäst på senare år brukar vara Singapore och Japan. Vårt östra grannland är (som alltid i skolsammanhang) bättre än vi. Och ni vet väl vilket vårt närmaste östra grannland är? Det ingår i allmänbildningen…

Standard
Dokument runtifrån

Finns det flera du? Och i så fall var?

Multiversum – hur låter det? Finns det flera parallella existenser i olika dimensioner där saker slumpar sig i helt olika riktningar? Det kan verka lite lagom mindblowing och kanske skrämmande, alternativt en smula trösterikt i dessa ‘Trump tar över världen’-tider. Men be inte mig att förklara precis hur det skulle kunna fungera i så fall. Det överlåter jag åt programmet Bildningsbyrån från Utbildningsradion, där reportern Per-Axel Janzon försöker reda ut sådana saker med hjälp av bland andra fysikprofessorn Max Tegmark och strängteoretikern Ulf Danielsson. Här dryftas bland annat just strängteori och frågeställningar som ifall allting vi ser och upplever och inte minst är, kan ses som resultat av matematiska strukturer. En upplyftande tanke eller inte? Och är det ens troligt? Därom tvistar de lärde i viss mån. Programmet kan avlyssnas från UR:s hemsida (tillgängligt till 8 december detta år) eller laddas ner direkt, samt prenumereras på såsom podcast. Rymd och djup och en del fängslande filosofiska frågor utlovas alltså.

Standard
Sedelärande statistik

Holländare huvudet högre än andra

Jaha. Så nu vet vi det också. Eller gjorde vi det redan? Att holländarna reser sig högst över markytan bland jordens folkslag. Nu rapporterar i alla fall BBC att de (i sammanhanget motsägelsefullt benämnda nederländarna) är längre i genomsnitt än andra nationaliteter. I herrklassen, bör tilläggas. Bland damerna blir de ‘bara’ tvåa, efter – Lettland. Uppgifterna kommer tydligen från en publikation vid namn eLife som sägs ha studerat den här typen av tillväxt och hur det har utvecklats under drygt ett sekel. Europeiska länder dominerar tio i topp, medan de kortaste männen och kvinnorna hemmahör på Östtimor respektive i Guatemala. Samtidigt ökar medellängden mest i Östasiatiska länder som Kina, Japan och Sydkorea.

Orsakssammanhang? Gener betyder en del, men absolut inte allt. Men även näringsriktig kost, hygien och hälsovård spelar in. Rönen har tagits fram av en grupp forskare samlade under namnet NCD Risk Factor Collaboration med stöd av världshälsoorganisationen WHO. Nord- och Östeuropa är alltså väl representerat bland de högst rankade länderna, men Sverige nådde – bokstavligen – inte upp till de höjderna.

 

Källa: ”Dutch men revealed as world’s tallest” / Jonathan Amos, BBC News, 26 juli 2016

Standard