Dokument runtifrån, Sedelärande statistik

Världens största religioner – just nu!

Vilka är egentligen världens största religioner just nu? Frågan blev extra aktuell för egen del, efter att ha arbetat med just världsreligionerna som tema med en folkhögskoleklass under början av den här vårterminen och ett antal veckor framåt. Den kanske mest aktuella och rättvisande statistiken skulle kunna vara från Pew Research Center, en ansedd undersökningsbyrå (eller vilket epitet som egentligen bäst sammanfattar vad de sysslar med). När det gäller religion finns det ju flera sätt att mäta; vissa mer strikt mätbara än andra. De mer objektiva och de extremt subjektiva, medlemsbaserade, kulturgeografiska, folkbokföringsmässiga, andlighetsbedömningsgrundade… ja, ni vet hur det kan vara. Men, låtom oss luta oss mot Pew för ett ögonblick.

Sammantaget är det fortfarande kristendomen som har flest efterföljare världen över. Visserligen krymper dess inflytande i den ’gamla världen’, även känd som Europa. Men totalt sett beräknar byrån att en dryg tredjedel av jordens befolkning (som uppgår till cirka sju miljarder) kan sorteras in under kristendomens tak, i reda siffror något över två miljarder människor. Näst störst är, inte oväntat, islam med närmare två miljarder bekännare även de, proportionellt 24 procent. Muslimerna har också den högsta födelsetakten av alla religioner. Är de på väg i kapp, med reservation för att alla inte behåller samma trosupfattningar hela livet? Det är en av frågorna som väcks i rapporten, som kan läsas i sin helhet hos Pew Research Center.

Trea då? Kanske lite mer oväntat, eller helt i linje med vad många misstänker beroende på perspektiv: ”the unaffiliated”; de som föredrar att inte bekänna sig till någon religiös tradition eller övertygelse överhuvudtaget. 16 procent hamnar i den kategorin. Hinduismen kommer strax efter med 15 procent, följt av buddhister (knappt sju procent), diverse traditionella trosuppfattningar världen runt och judendomen. Inför framtiden synar forskarna medelåldern hos de olika religionerna och vad det kan säga om tillväxt respektive stagnation. Muslimer och hinduister har den lägsta medelåldern, enligt rapporten.

Källa: ”Which are the world’s biggest religions?” av Conrad Hackett och David McClendon / World Economic Forum i samarbete med Pew Research Center, 6 april 2017

Bild ovan: Bröllopsfest i Taiz, Jemen, mars 2010. Foto: J. Lindahl.

Advertisements
Standard
Experimentell ecklesiastik, Sedelärande statistik

Grodan i nöden

Matematik är inte och har aldrig varit mitt favoritämne eller min starkaste sida. Men det här med statistik och sannolikhet är egentligen spännande saker. Särskilt om livhanken skulle hänga på det… Här är ett praktiskt problem att lösa, konstruerat av en Mr Derek Abbott för TED Ed, som  jag tidigare tipsat om vid åtminstone något tillfälle. Den här gången gäller det att hitta motgift mot matförgiftning i djungeln, efter att ha konsumerat en mindre lämplig svamp. Motgift kan erhållas via en speciell sorts grodor, men det är bara honorna som producerar det nödvändiga ämnet. Däri ligger dilemmat; hur hittar man troligast rätt groda för ändamålet? Lektionen exemplifierar hur man använder sig av det som på engelska tydligen kallas “conditional probability”. Hur det nu smidigast översätts till svenska – villkorlig sannolikhet? Det känns inte optimalt, men…

Hela den interaktiva lektionen finns på TED Ed

Standard
Aktuell reflektion, Sedelärande statistik

Sverige bäst in English?

Nu är vi tydligen där igen. På toppen. Vi skandinaver i allmänhet (och kanske svenskar i synnerhet) har länge omhuldat vårt anseende som varande ganska anständiga engelsktalare. Och enligt en aktuell kartläggning av det internationella språkträningsföretaget Education First (EF) är svenskarna ånyo nummer ett i världen i avdelningen “non-native English speakers”. Alltså jämfört med andra nationaliteter som inte har engelska som sitt första språk. I fjol ansågs våra grannar danskarna vara ett språk vassare, rapporterar The Local. Nu landade Danmark eller Holland på andra plats (artikeltexten anger Danmark som tvåa, medan den bifogade tabellen ger Holland ett högre betyg) följda av Norge och Finland. Nordeuropeisk dominans, med andra ord. Mindre bra resultat fick exempelvis italienare, fransmän och ryssar.

Underlag för bedömningen är någon form av språktester för inte mindre än 910 000 personer i 70 länder. Utöver själva de språkliga färdigheterna har EF även studerat samband mellan dessa och framsteg inom forskning och innovation, bruttonationalinkomster per capita och livskvalitet. Kort sagt verkar goda kunskaper i engelska vara en fördel i sådana avseenden. Så, några goda nyheter om vi vill vara patriotiska och känner behov av en respit från alla nedsablingar i PISA-tester och den uppsjö av kritik mot svenska skolsystemet som florerat på senare år. Alltid något, sade han som fick se… Ja, vilken svensk småstad brukar avsluta den frasen? Dagens hemläxa!

 

Källa: “Swedes regain crown as top English speakers” / The Local Sweden, 3 november 2015

 

 

Standard