Aktuell reflektion, Dokument runtifrån, Lingvistiska lathundar

Fysisk eller social distans – hur viktiga är orden?

Social distans, illustrerad. Av Maximilian Schönherr / CC BY-SA (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0). Källa: Wikimedia Commons.

Betyder begrepp något? Exaktheten i vad de uttrycker? På senare har uttrycket social distans förekommit flitigt (milt uttryckt) och blivit etablerat i folkhemmet såväl som i motsvarande varianter i flera andra länder, kan man ana. Men borde vi egentligen betona fysisk distans? Någon på twitter länkade i veckan till en artikel från Läkartidningen, en debattartikel för att vara mer precis. Där argumenterar ett flertal forskare/läkare/docenter/etc för att vi borde byta begrepp. Varför? Framförallt på psykologiska grunder och det faktum att den sociala isoleringen i samhället förvärras för många människor med de restriktioner som råder för närvarande. “Rädsla, oro, ångest och nedstämdhet är vanliga reaktioner i samband med att vi människor ställs inför hotfulla situationer. Den pågående pandemin är inget undantag. Att vi ombeds att isolera oss leder också till ökad ensamhet, som i sig visats ha negativa effekter för både mental och somatisk hälsa” skriver de bland annat.

Företrädare för psykiatrin föreslog nyligen till världshälsoorganisationen WHO att, just det, fysisk distansering är lämpligare och mindre stigmatiserande än social distansering. WHO verkar ha nappat, men språkbruket överlag i samhället förändras inte så snabbt. Det borde dock vara dags för ett sådant skifte, anser författarna bakom artikeln som alltså publiceras av Läkartidningen.

Källa: “Fysisk distansering – korrekt begrepp för att minska smittan” av Danuta Wasserman, Maria Bragesjö, Christina Dalman fl / Läkartidningen, 200427

Standard