Dokument runtifrån, Experimentell ecklesiastik, Härlig historik

Var i världen ligger…

Påskön i Stilla Havet, enligt en fransk gravering från 1786. (By Duché de Vancy – Gallica.fr, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=30311729)

Med ojämna mellanrum utformar jag någon variant av den här övningen, med lite justeringar från gång till gång. Ta ett antal mer eller mindre okända, ökända eller möjligen bekanta platser på jorden med ett eventuellt mystiskt skimmer kring sig. Eller inget skimmer alls. Var finns de? Finns det en anledning till att någon skulle känna till dem överhuvudtaget och i så fall varför? Är det till och med en plats man skulle kunna tänka sig att flytta till någon gång, om så bara på prov?

I dag delade jag ut en sådan igen (se bifogad pdf längst ner). Lite lagomgeografi på vårkanten när de flesta större teman vi brukar ha på Allmän kurs är avklarade. Av de alternativ som stod till buds verkade Galápagosöarna, Påskön, Pitcairn Island och Nauru väcka mest intresse just den här dagen. Ett visst walesiskt ortnamn skapade också intresse, mest kanske på grund av… namnet. Fördelen med övningen är att den rätt opretentiös men förhoppningsvis med inneboende potential att skapa nyfikenhet för mer utforskande av planetens olika ändar. I den här klassen är för övrigt en hög andel födda någon annanstans än i Sverige. Kanske är det mest min egen dragning till mytiska och mysterieomvälvda regioner som spökar, men den här lilla sökuppgiften kommer jag säkert att resampla och återbruka i någon form vid senare tillfälle. Inte det här läsåret, men det kommer ju ett nytt i höst…

Japanska baser på Nauru attackeras av av amerikanskt bombflyg under andra världskriget. (By Philip A. Crowl and Edmund G. Love – United States Army in World War II – The War in the Pacific – Seizure of the Gilberts and Marshalls. OFFICE OF THE CHIEF OF MILITARY HISTORY DEPARTMENT OF THE ARMY WASHINGTON, D.C., 1955. Library of Congress Catalog Number: 55-60002, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=757528)

WHERE IN THE WORLD-Maj2018

Advertisements
Standard
Cineastiska seanser, Experimentell ecklesiastik

Meningsfullt material i väntan på…?

Efter ett tips från en kollega testade jag. En av kortfilmerna från sidan Meningsfull väntan, för en mindre grupp deltagare på en kortkurs vi kör nu i slutet av vårterminen på vår folkhögskolefilial. Kursen i sig vänder sig till dem som funderar på att läsa exempelvis Allmän kurs. I praktiken består den just nu främst av personer som inte födda i Sverige och läst en del svenska men jobbar på att utveckla såväl språk- som samhällskunskaperna. Tidigare under året har jag tillbringat mycket av arbetstiden med en så kallad Etableringskurs för nyanlända, ett koncept som funnits några år och genomförs på många folkhögskolor runtom i landet. Den typen av material som finns Meningsfull väntan lämpar sig troligen även där och jag skulle nog ha använt något härifrån om jag haft koll på att det existerade. Överhuvudtaget har det på senare år dykt upp en hel sidor/sajter med information och undervisningsmaterial för immigranter och oss som arbetar med utbildning för nysvenskar. Digitala spåret, Hej svenska, Information om Sverige, Om svenska skolan, de nedladdningsbara Om Sverige-böckerna från Länsstyrelserna – där är några exempel på resurser med olika funktioner.

Just det, den kortfilm jag visade nu handlar om religion eftersom det var ämnet för dagen ifråga. Men det finns fler filmer om cirka fem minuter vardera, på svenska med möjlighet till textning på flera av de hemspråk som är vanligast i sammanhanget (arabiska, persiska, somaliska etc). Svenska högtider, Familj och Naturen är några av rubrikerna. Bakom satsningen står bland andra studieförbunden Bilda och Sensus. Sade jag något om tillhörande lärarhandledningar och arbetsblad för deltagare? Inte? OK, då gör jag det nu. Och ja, jag tror att filmen fungerade bra i sammanhanget.

Standard
Dokument runtifrån, Experimentell ecklesiastik, Pedagogisk puff

Vad händer när vattnet tar slut?

Ökenliknande bergslandskap omkring staden Taiz i Jemen. Foto: J. Lindahl (2010)

Frågan om vatten och brist på det, har intresserat mig mer och mer på senare år. Kanske framförallt sedan jag arbetade ett år i Jemen (2010) där problemet var mycket påtagligt (och enligt all sannolikhetslära förvärrats under det pågående inbördeskriget). Jag skrev några rader om frågan när jag arbetade där. Men att grundvattentillgångar dräneras och befolkningen tvingas ransonera för att undvika en akut och total torrläggning kan inträffa snart sagt var som helst numera. Även i Sverige varnas för detta på sina håll under sommarmånaderna. Folkrika amerikanska delstater som Kalifornien har brottats med problemet. Och i år har Kapstaden i Sydafrika uppmärksammats på grund av sina konkreta åtgärder för att klara vattenförsörjningen. Man fruktar helt enkelt det värsta inom kort. Varför? Hur gick det till och vad gör myndigheterna där? Brittiska BBC har genom ett av sina utlopp för undersökande journalistik studerat frågan lite närmare. Programmet klockar in på lite över 20 minuter men kan vara användbart inte minst för den egna allmänbildningen och i pedagogiska syften. Själv har jag med oregelbundna mellanrum utgått från just världens vattentillgångar som tema i samhällsämnen på den folkhögskola där jag arbetat de senaste åren (se några exempel på uppgifter bifogade nedan). Ämnet i sig är närmast outtömligt. Om detta även gäller våra vattenreservoarer på en global skala på längre sikt är en bra fråga…

Överskott på vatten kan också innebära stresstest för samhällsapparaten. / “The Deluge” av Gustave Doré (1832-1883). Källa: Wikimedia Commons.

Källa (just det, källa): “Why Is Cape Town Running Out of Water” / The Inquiry, BBC World Service, 19 februari 2018

ENSKILD UPPGIFT TEMA VATTEN 1

Vattenkris-vad göra

Standard
Lek & Lär

Östern däremellan – komprimerat korsord om ett omfattande område

Mellanöstern. Ofta omtalat område av olika anledningar. Själv tillbringade jag ett år i ett av länderna på den arabiska halvön, men det är en kort tid i en trakt där förutsättningarna förändras fort. Då och då har jag som pedagog i folkhögskolemiljö arbetat med Mellanöstern som tema. Och kommer troligen att göra det igen. Nyligen kokade jag ihop ett enkelt korsord som ett slags introduktion – förmodligen ganska enkelt för dem som har lite mer kunskap om regionen, alternativt kommer därifrån. Eller? Ännu har jag inte hunnit använda det i undervisningssyfte, men det kanske blir av till hösten. Se bifogad pdf längre ner!

Liksom det förra korsordet jag lade upp om Medeltiden, är detta konstruerat med hjälp av Teacher’s Corner Crossword Puzzle Maker. Och som man alltid nödgas tillägga numera; försök låta bli att googla innan du är desperat. Facit kan meddelas på begäran…

(Bild från Taiz, Jemen, våren 2010 – J. Lindahl)

Östern däremellan-KORSORD

Standard
Dokument runtifrån, Sedelärande statistik

Världens största religioner – just nu!

Vilka är egentligen världens största religioner just nu? Frågan blev extra aktuell för egen del, efter att ha arbetat med just världsreligionerna som tema med en folkhögskoleklass under början av den här vårterminen och ett antal veckor framåt. Den kanske mest aktuella och rättvisande statistiken skulle kunna vara från Pew Research Center, en ansedd undersökningsbyrå (eller vilket epitet som egentligen bäst sammanfattar vad de sysslar med). När det gäller religion finns det ju flera sätt att mäta; vissa mer strikt mätbara än andra. De mer objektiva och de extremt subjektiva, medlemsbaserade, kulturgeografiska, folkbokföringsmässiga, andlighetsbedömningsgrundade… ja, ni vet hur det kan vara. Men, låtom oss luta oss mot Pew för ett ögonblick.

Sammantaget är det fortfarande kristendomen som har flest efterföljare världen över. Visserligen krymper dess inflytande i den ’gamla världen’, även känd som Europa. Men totalt sett beräknar byrån att en dryg tredjedel av jordens befolkning (som uppgår till cirka sju miljarder) kan sorteras in under kristendomens tak, i reda siffror något över två miljarder människor. Näst störst är, inte oväntat, islam med närmare två miljarder bekännare även de, proportionellt 24 procent. Muslimerna har också den högsta födelsetakten av alla religioner. Är de på väg i kapp, med reservation för att alla inte behåller samma trosupfattningar hela livet? Det är en av frågorna som väcks i rapporten, som kan läsas i sin helhet hos Pew Research Center.

Trea då? Kanske lite mer oväntat, eller helt i linje med vad många misstänker beroende på perspektiv: ”the unaffiliated”; de som föredrar att inte bekänna sig till någon religiös tradition eller övertygelse överhuvudtaget. 16 procent hamnar i den kategorin. Hinduismen kommer strax efter med 15 procent, följt av buddhister (knappt sju procent), diverse traditionella trosuppfattningar världen runt och judendomen. Inför framtiden synar forskarna medelåldern hos de olika religionerna och vad det kan säga om tillväxt respektive stagnation. Muslimer och hinduister har den lägsta medelåldern, enligt rapporten.

Källa: ”Which are the world’s biggest religions?” av Conrad Hackett och David McClendon / World Economic Forum i samarbete med Pew Research Center, 6 april 2017

Bild ovan: Bröllopsfest i Taiz, Jemen, mars 2010. Foto: J. Lindahl.

Standard
Härlig historik, Lek & Lär

Medeltida mys – ett litet korsord om kungligheter, krig och andra katastrofer

Medeltiden. Vi har just avslutat ett tema om den perioden. Teman – ja, den studieformen kanske jag ska lägga ut texten mer utförligt om så småningom. Vilka är för- och nackdelarna? I folkhögskolesammanhang är det i alla fall en ganska vanligt förekommande modell, som jag själv uppskattar att arbeta efter. Det här året har det främst handlat om samhällsämnena (samhällskunskap, historia och religion) som har ett naturligt samband och inte alltid är så enkla att skilja åt. Allt hänger ihop, ni vet…

Som ett litet smakprov på kursinnehållet och, inte att förglömma, kunskapstest bifogas här ett litet korsord om just Medeltiden. Främst byggt på ämnen som kursdeltagarna redovisade om; kända personer och sägenomsusade händelser från tiden mellan anno 1000-1500, grovt räknat. Korsordet är framställt med hjälp av sidan Teacher’s Corner som erbjuder en del pedagogiska hjälpmedel, av vilka jag hittills bara utforskat ett fåtal. Finns det fler liknande resurssidor med relativt enkla verktyg, så tipsa gärna! Och en sak till… Googla inte efter de rätta svaren, innan du är fullständigt desperat…

MEDELTIDA MYS-170421

Standard
Cineastiska seanser, Pedagogisk puff

Allmän kurs på folkhögskola – förklarad på två minuter

Just det. En liten reklamfilm om en av de kurser vi bedriver på den folkhögskolefilial där jag själv arbetat de senaste tre åren. Allmän kurs – det vill säga en utbildningsvariant framförallt inriktad på att ge chansen att komplettera kunskaper som saknas från gymnasiet och göra det med en delvis annorlunda pedagogik. Här presenteras upplägget på några minuter, med hjälp av intervjuer, i en kortfilm producerad av den radiolinje som huserar på vår moderskola (eller vad det egentligen borde kallas i sammanhanget). Själv fastnar jag inte på film och medverkar inte i klippet. It’s probably for the best…  Enjoy!

Standard