Lek & Lär

Östern däremellan – komprimerat korsord om ett omfattande område

Mellanöstern. Ofta omtalat område av olika anledningar. Själv tillbringade jag ett år i ett av länderna på den arabiska halvön, men det är en kort tid i en trakt där förutsättningarna förändras fort. Då och då har jag som pedagog i folkhögskolemiljö arbetat med Mellanöstern som tema. Och kommer troligen att göra det igen. Nyligen kokade jag ihop ett enkelt korsord som ett slags introduktion – förmodligen ganska enkelt för dem som har lite mer kunskap om regionen, alternativt kommer därifrån. Eller? Ännu har jag inte hunnit använda det i undervisningssyfte, men det kanske blir av till hösten. Se bifogad pdf längre ner!

Liksom det förra korsordet jag lade upp om Medeltiden, är detta konstruerat med hjälp av Teacher’s Corner Crossword Puzzle Maker. Och som man alltid nödgas tillägga numera; försök låta bli att googla innan du är desperat. Facit kan meddelas på begäran…

(Bild från Taiz, Jemen, våren 2010 – J. Lindahl)

Östern däremellan-KORSORD

Standard
Dokument runtifrån, Sedelärande statistik

Världens största religioner – just nu!

Vilka är egentligen världens största religioner just nu? Frågan blev extra aktuell för egen del, efter att ha arbetat med just världsreligionerna som tema med en folkhögskoleklass under början av den här vårterminen och ett antal veckor framåt. Den kanske mest aktuella och rättvisande statistiken skulle kunna vara från Pew Research Center, en ansedd undersökningsbyrå (eller vilket epitet som egentligen bäst sammanfattar vad de sysslar med). När det gäller religion finns det ju flera sätt att mäta; vissa mer strikt mätbara än andra. De mer objektiva och de extremt subjektiva, medlemsbaserade, kulturgeografiska, folkbokföringsmässiga, andlighetsbedömningsgrundade… ja, ni vet hur det kan vara. Men, låtom oss luta oss mot Pew för ett ögonblick.

Sammantaget är det fortfarande kristendomen som har flest efterföljare världen över. Visserligen krymper dess inflytande i den ’gamla världen’, även känd som Europa. Men totalt sett beräknar byrån att en dryg tredjedel av jordens befolkning (som uppgår till cirka sju miljarder) kan sorteras in under kristendomens tak, i reda siffror något över två miljarder människor. Näst störst är, inte oväntat, islam med närmare två miljarder bekännare även de, proportionellt 24 procent. Muslimerna har också den högsta födelsetakten av alla religioner. Är de på väg i kapp, med reservation för att alla inte behåller samma trosupfattningar hela livet? Det är en av frågorna som väcks i rapporten, som kan läsas i sin helhet hos Pew Research Center.

Trea då? Kanske lite mer oväntat, eller helt i linje med vad många misstänker beroende på perspektiv: ”the unaffiliated”; de som föredrar att inte bekänna sig till någon religiös tradition eller övertygelse överhuvudtaget. 16 procent hamnar i den kategorin. Hinduismen kommer strax efter med 15 procent, följt av buddhister (knappt sju procent), diverse traditionella trosuppfattningar världen runt och judendomen. Inför framtiden synar forskarna medelåldern hos de olika religionerna och vad det kan säga om tillväxt respektive stagnation. Muslimer och hinduister har den lägsta medelåldern, enligt rapporten.

Källa: ”Which are the world’s biggest religions?” av Conrad Hackett och David McClendon / World Economic Forum i samarbete med Pew Research Center, 6 april 2017

Bild ovan: Bröllopsfest i Taiz, Jemen, mars 2010. Foto: J. Lindahl.

Standard
Härlig historik, Lek & Lär

Medeltida mys – ett litet korsord om kungligheter, krig och andra katastrofer

Medeltiden. Vi har just avslutat ett tema om den perioden. Teman – ja, den studieformen kanske jag ska lägga ut texten mer utförligt om så småningom. Vilka är för- och nackdelarna? I folkhögskolesammanhang är det i alla fall en ganska vanligt förekommande modell, som jag själv uppskattar att arbeta efter. Det här året har det främst handlat om samhällsämnena (samhällskunskap, historia och religion) som har ett naturligt samband och inte alltid är så enkla att skilja åt. Allt hänger ihop, ni vet…

Som ett litet smakprov på kursinnehållet och, inte att förglömma, kunskapstest bifogas här ett litet korsord om just Medeltiden. Främst byggt på ämnen som kursdeltagarna redovisade om; kända personer och sägenomsusade händelser från tiden mellan anno 1000-1500, grovt räknat. Korsordet är framställt med hjälp av sidan Teacher’s Corner som erbjuder en del pedagogiska hjälpmedel, av vilka jag hittills bara utforskat ett fåtal. Finns det fler liknande resurssidor med relativt enkla verktyg, så tipsa gärna! Och en sak till… Googla inte efter de rätta svaren, innan du är fullständigt desperat…

MEDELTIDA MYS-170421

Standard
Cineastiska seanser, Pedagogisk puff

Allmän kurs på folkhögskola – förklarad på två minuter

Just det. En liten reklamfilm om en av de kurser vi bedriver på den folkhögskolefilial där jag själv arbetat de senaste tre åren. Allmän kurs – det vill säga en utbildningsvariant framförallt inriktad på att ge chansen att komplettera kunskaper som saknas från gymnasiet och göra det med en delvis annorlunda pedagogik. Här presenteras upplägget på några minuter, med hjälp av intervjuer, i en kortfilm producerad av den radiolinje som huserar på vår moderskola (eller vad det egentligen borde kallas i sammanhanget). Själv fastnar jag inte på film och medverkar inte i klippet. It’s probably for the best…  Enjoy!

Standard
Aktuell reflektion, Massmedial manipulation

Allmänbildning Anno 2016: Metro utlyser Källkritikens dag

logo-sc-allmanbildning2016-copyKällkritik är något som vi tycks behöva mer än någonsin. Gratistidningen Metro har i sin nätupplaga under några år gett sig i kast med att dubbelkolla nyheter som ibland inte alls är nyheter, utan mer eller mindre uppdiktade historier som ändå har förmågan att forma vår världsuppfattning. Som om inte världen vore komplicerad nog ändå… Metros sanningssökardepartement Viralgranskaren rekommenderas. Nu har tidningen även utlyst en Källkritikens dag, närmare bestämt den 13 mars 2017. Som tydligen råkar vara dagen då Viralgranskaren fyller tre år. Bra tillfälle att poängtera och fördjupa sig i detta med var och hur vi egentligen samlar våra fakta, något som vi försökt framhäva vid den folkhögskolefilial där jag arbetat de senaste åren. Håll ögonen öppna – av flera skäl…

Mer om Källkritikens dag och andra relaterade frågor finns alltså på Metros nätsida

Standard
Experimentell ecklesiastik

Vem är gift och vem ser vem? Ett logiskt lurendrejeri

Egentligen ska det vara en bagatell, rent logiskt. Men de flesta gissar ändå fel. Det hävdar i alla fall Mr Alex Bellos, en matematiskt sinnad individ som varannan vecka lägger ut en slamkrypare, eller snarare gåta, på tidningen The Guardians websajt. Här är den senaste, som jag själv idag testade på en folkhögskoleklass under engelskalektionen, med en del intressanta förslag till lösningar som följd. Tankenöten i sig ska ha utformats av en Hector Levesque.

Frågan (översatt från engelska): Jack tittar på Anne, men Anne tittar på George. Jack är gift, men inte George. Tittar en gift person på en ogift person? 

Svarsalternativen är helt enkelt 1) Ja, 2) Nej, 3) Kan inte avgöras.

Har vi tillräckligt med information för att besvara frågan eller inte? I min klass fanns de som framhöll olika ståndpunkter med hjälp av olika förklaringsmodeller. Sanningen är att… Ja, i artikeln finns en länk till facit med förklaring. Om det här exemplet, på svensk mark, främst lämpar sig som övning i engelska eller matematik kan diskuteras. Men varför inte både och?

Källa: “Can you solve it? The logic question almost everyone gets wrong” / Alex Bellos, The Guardian, 28 mars 2016

Relaterat: Alex Bellos egen hemsida.

Standard
Aktuell reflektion

Dokument inifrån

Inifrån. Det är namnet på en ny tidning. Webbtidning, för att vara noggrann. Som så många andra publikationer numera. Enkelt uttryckt är det ett magasin av och för deltagare på folkhögskolor, som det finns ganska många av i Sverige. Tanken är tydligen att släppa ett nytt nummer fyra gånger om året, rapporteras på sidan folkhögskola.nu, en portal för den här skolformen i Sverige. Första numret finns tillgängligt på nätet och bakom produktionen finns folk från bland andra Birkagårdens och Biskops Arnös folkhögskolor. Med tiden är det dock en målsättning att fler skolor och dess deltagare ska få vara med och bidra till innehållet. Bra initiativ, eller hur?

Standard