Cineastiska seanser, Dokument runtifrån, Experimentell ecklesiastik, Lek & Lär

Energisk och eventuellt enerverande etiklektion på 26 sekunder

Moraliska dilemman illustreras gärna med hjälp av presumtiva scenarier. Ursäkta den pretentiösa tonen i den startfrasen. Men det här ska trots allt föreställa en blogg med vissa pedagogiska pretentioner. Själv halkar jag med jämna mellanrum in på området etik inom de samhällsämnen för vuxenstuderande som utgör en del av mitt kneg i folkhögskolemiljö. Förmodligen hamnar vi där igen någon gång efter jul igen. Det brukar fungera bäst när en grupp överlag känner varandra lite bättre än de brukar göra under höstterminen. Skulle det här klippet kunna vara något användbart i det sammanhanget? Eller för någon annan? Det är tveksamt om jag borde avslöja min egen spontana reaktion när jag fann det i flödet i fredags första gången. Låt oss säga att jag ibland uppskattar mörkare former av humor, avsedd eller inte, och det här…

En amerikansk professor i psykologi bestämmer sig för att testa just ett etiskt dilemma i form av en tänkt situation där du aktivt kan rädda fem personers liv om du samtidigt konkret dömer en annan person till döden. Där din valsituation. De här tvingande ställningstagandena förekommer i olika varianter och kan vara väldigt intressanta i sig. Livet är som bekant en smula komplicerat. Med reservation för att jag – och även artikeln i Vox där klippet presenterades – i praktiken ägnar mig åt en form av clickbaiting genom att inte avslöja utgången, så tror jag att de här innehållsrika 26 sekunderna har bäst effekt om man utelämnar upplösningen. Alltså, en tvåårig gosse får chansen att lösa problemet med vem som ska offras och slösar uppenbarligen ingen tid på att spontant skrida till verket och skapa ett möjligt prejudikat. Eller en inbjudan till diskussion om människans innersta väsen. Eller…

För ytterligare information och länkar till mer fördjupande diskussioner om sådant som konsekvenstänkande, Kant och kanske kompletterande krocksäkerhetsplanering, se ”Watch a 2-year-old solve one of philosophy’s most famous moral dilemmas” av Zack Beauchamp för Vox.

Advertisements
Standard
Dokument runtifrån

Rymden. Förklarad.

Hur stor är rymden? Lever vi alla i en simulation à la “The Matrix”? När kommer solen att explodera och när tar allting slut överhuvudtaget? Facit kommer… eller i alla fall teorier och en del mer initierade idéer, i den här relativt nylanserade podcasten från den ständigt expanderande How Stuff Works-familjen: Daniel and Jorge explain the Universe. En programförklaring så tydlig som någon kan begära. Stora, komplicerade frågor avhandlas på ett mestadels underhållande sätt, och klargörande i den mån det går att reda ut spörsmålen det handlar om. Det är mycket vi inte vet om alltings ursprung och vart allt är på väg. Men här finns i alla fall möjligheten att brottas mer med existentiella dimensioner och förutsättningarna för liv som vi känner det.

Standard
Dokument runtifrån, Härlig historik, Rafflande retorik

Värdefullt vetande för vår tid och alla tider?

In Our Time. Har jag nämnt den förut? Jaså inte. En av de mest allmänbildande podcaster jag stiftat bekantskap med det senaste året, i en flora av alltmer allmänbildande poddar som castas världen runt. Här är det Melvyn Bragg med gäster som under BBC-paraplyet reder ut fakta, fiktion och en del däremellan om olika fenomen, händelser och personligheter genom historien. Några plock ur högen: Persepolis, Mexikansk-Amerikanska kriget, Hamlet, Beethoven, Pikterna… Nyligen gick de i närkamp med ett namn och en person som för vissa väcker omedelbara reaktioner och hos andra kanske mest ett ‘Vad? Vem?’: Tyske teologen Dietrich Bonhoeffer som trotsade Adolf Hitler under andra världskriget och slutligen fick plikta med livet. Jag trodde mig veta en del om honom redan (och det kanske jag gjorde) men In Our Time hade som vanligt fler insikter i ärendet. Till exempel att det fanns 28 protestantiska samfund i Tyskland som de regerande nazister försökte kontrollera med varierad framgång. Eller mer detaljer om exakt hur Bonhoeffer egentligen var inblandad i attentatsförsöken mot Hitler. Jo, något som brukar ingå i programmen är en bifogad läs- och länklista med anknytning till det aktuella ämnet. Det vill säga, dels digitala länkar som är mer lättillgängliga men även litteratur i tryckt format för dem som har tid. Vilket jag önskar att jag hade mer av. Eller disciplin. Anyway, In Our Time var det. Härmed officiellt omtipsat härifrån!

Standard
Aktuell analys, Dokument runtifrån, Massmedial manipulation, Sedelärande statistik

Vilken valkompass väljer vi – och varför?

Spansk 1700-talskompass av så kallad azimuthaltyp. Som om jag kunde förklara vad det innebär. Googla själva! By Luis García, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=3820449

Vilken är bäst egentligen? Lönar det sig att pröva samtliga och behålla det som är gott, såsom Bibeln säger? Själv har jag nog skrivit under på den sistnämnda principen och plöjt igenom hela bunten, minst en gång vardera. Valkompasser. Nu har jag kanske inte hittat alla. Och av dem som erbjuds av de stora drakarna/medieföretagen är några så misstänkt lika att de helt enkelt rimligtvis är… desamma. Som varande folkhögskolepedagog sedan några år planerar jag som många andra i liknande gebit just nu terminstarten, inklusive veckorna före det val som hålls i Svea den 9 september. Övningar i demokrati och några besök av politiker på olika nivåer är inplanerade hittills. Men det lär bli en del justeringar innan det smäller. Ni kanske vet hur det kan vara…

Åter till valkompasserna ifråga: den som spontant står ut mest i positiv bemärkelse är nog ändå SVT:s. Tekniskt verkar den flyta på utan hack i maskineriet och helheten med dess varianter på frågor och möjligheterna till kompletterande information ligger något över snittet. Men även Dagens Nyheter (vars motsvarighet är låst med betalvägg och reserverad för prenumeranter), Metro, Expressen, Aftonbladet och Sveriges Radio har fått fram varianter värda att pröva. Några av dem är alltså snarlika och kanske utformade från samma mall, men i detta ögonblick minns jag inte precis vilka som var mest överlappande eller på gränsen till identiska. Testa själv! Ingen av dem tar särskilt lång tid att göra om man inte väljer att studera samtliga partiers positioner i frågorna, eller de bifogade förklaringarna kring vad frågorna gäller (vilket ibland kan vara motiverat).

För dem som vill nörda ner sig lite extra puffar Göteborgs universitet för sina forskningsrapporter om politik och väljarbeteenden med mera. Se deras egen sammanställning.

Standard
Cineastiska seanser, Dokument runtifrån, Experimentell ecklesiastik, Härlig historik

Vad kan vi lära oss av Alexandria?

All världens kunskap – samlad på ett ställe. Ni vet, Intern… Precis: Alexandria. Det var i alla fall tanken, tydligen, när härskarna i den nordafrikanska hamnstaden Alexandria efter ett hugskott från Alexander den Store, började bygga upp ett bibliotek utöver det vanliga. Alla boksamlingars moder. De kopierade och scannade (eller tidens motsvarigheter) och bjöd in intellektuella att bo där och forska. Just det, det här handlar om några hundra år före Kristus och framåt, till dess att fenomenet sakta men säkert flagnade bort och svävade ut ur historien. Varför? Orsakerna är komplexa, enligt den här femminuterslektionen från TED-Ed. Anlagda bränder och ointresse eller ren misstänksamhet mot byggnadens innehåll och potential från de makthavare som avlöste varandra under århundradena fram till cirka 500 år in på vår tideräkning, är några faktorer. Här får vi ett sammandrag. En version av vad som framkallade bibiliotekets slutliga undergång får vi i filmen “Agora” som jag såg för ett antal år sedan. Men här finns nog en hel del att fördjupa sig i – och förhoppningsvis lära sig något av.

Standard
Dokument runtifrån, Härlig historik, Lingvistiska lathundar

Kortfattad kunskapsförmedling i podcastform

Foto: J Lindahl

Ibland behövs det inte så mycket. Tid. För att hinna ta in något av vikt, lite lättillgänglig lärdom från andra som samlat ihop det viktigaste (förhoppningsvis) och serverar det i komprimerad form. Något som sedan i sin tur kan leda vidare till lusten att leta mer information om och fördjupa sig i det aktuella ämnet. Ibland kan det påminna om något du redan visste, men inte ägnat så många tankar under lång tid. Podcaster kommer i alla former och inte minst varierande längd. Många är alldeles för långa och ofokuserade. Andra kan alltså konsten att komprimera nästan in extremis, men därmed också ge utrymme för det egna intresset att söka vidare. Jag tror mig tidigare ha tipsat om exempelvis BBC:s regelbundna historiepodd Witness, som brukar klocka in på cirka tio minuter. Här är några till, som antingen är relativt nystartade eller funnits ett tag:

I fokus från den pedagogiska plattformen SO-rummet levererar kortkorta historielektioner om diverse teman, från några engagerade lärare. Ett typiskt avsnitt av The English We Speak från BBC förklarar ett engelskt idiom eller vanligt uttryck på tre minuter. Samma brittiska mediemastodont svarar även för The Big Idea, där någon form av, just det, idé, på cirka tio minuter. Som ‘hur hänger svält ihop med styrelseskick’ eller ‘blir vi ängsligare av ojämlikhet?’. How Stuff Works är ett litet podimperium i sig, med uppsjö återkommande publikationer, bland annat nykomlingarna This Day in History Class och Aaron Mahnke’s Cabinet of Curiosities. Finns där poddar finns, ni vet…

Standard
Dokument runtifrån, Experimentell ecklesiastik, Härlig historik

Var i världen ligger…

Påskön i Stilla Havet, enligt en fransk gravering från 1786. (By Duché de Vancy – Gallica.fr, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=30311729)

Med ojämna mellanrum utformar jag någon variant av den här övningen, med lite justeringar från gång till gång. Ta ett antal mer eller mindre okända, ökända eller möjligen bekanta platser på jorden med ett eventuellt mystiskt skimmer kring sig. Eller inget skimmer alls. Var finns de? Finns det en anledning till att någon skulle känna till dem överhuvudtaget och i så fall varför? Är det till och med en plats man skulle kunna tänka sig att flytta till någon gång, om så bara på prov?

I dag delade jag ut en sådan igen (se bifogad pdf längst ner). Lite lagomgeografi på vårkanten när de flesta större teman vi brukar ha på Allmän kurs är avklarade. Av de alternativ som stod till buds verkade Galápagosöarna, Påskön, Pitcairn Island och Nauru väcka mest intresse just den här dagen. Ett visst walesiskt ortnamn skapade också intresse, mest kanske på grund av… namnet. Fördelen med övningen är att den rätt opretentiös men förhoppningsvis med inneboende potential att skapa nyfikenhet för mer utforskande av planetens olika ändar. I den här klassen är för övrigt en hög andel födda någon annanstans än i Sverige. Kanske är det mest min egen dragning till mytiska och mysterieomvälvda regioner som spökar, men den här lilla sökuppgiften kommer jag säkert att resampla och återbruka i någon form vid senare tillfälle. Inte det här läsåret, men det kommer ju ett nytt i höst…

Japanska baser på Nauru attackeras av av amerikanskt bombflyg under andra världskriget. (By Philip A. Crowl and Edmund G. Love – United States Army in World War II – The War in the Pacific – Seizure of the Gilberts and Marshalls. OFFICE OF THE CHIEF OF MILITARY HISTORY DEPARTMENT OF THE ARMY WASHINGTON, D.C., 1955. Library of Congress Catalog Number: 55-60002, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=757528)

WHERE IN THE WORLD-Maj2018

Standard