Dokument runtifrån, Lingvistiska lathundar

Brittisk eller amerikansk engelska – inte alltid så självklart

Samma språk – men vissa variationer. Skillnaderna mellan brittisk och amerikansk engelska är ett ständigt aktuellt ämne, i alla fall för språkintresserade. Nyligen publicerades en artikel på temat av BBC History Extra, där rötterna till en del möjligen bekanta begrepp som soccer, diaper och candy analyseras. En del så kallade amerikanismer är kanske inte så ‘amerikanska’ som man kan tro. Och vilken form av språket är egentligen mest ‘rent’ och ursprungligt överhuvudtaget? En del uttryck som (åtminstone av britter) betraktas som mer moderna transatlantiska företeelser, förekom i själva verket redan på gamle Shakespeares tid men föll sedan bort i hans hemland för att i stället fortleva på andra sidan sjön när kolonierna började bildas där. I artikeln noteras också det där fenomenet att engelska överhuvudtaget inte är så utpräglat fonetiskt som en del andra tungomål, och att stavningen av ett ord inte alltid ger solklara ledtrådar till hur det faktiskt bör uttalas. Oavsett vilken accent eller dialekt som praktiseras. Interesting, indeed…

 

Källa: From candy to diapers: the purity of American English / James Evans, BBC History Extra, 9 augusti 2017

Standard
Utrikiska utbyten, Dokument runtifrån

TexMex Times 2017: Kulturcenter och kommande konsulat i Matamoros

Notera: Tidigare publicerat på yemenity2010, där fler texter finns (och kommer att finnas) om diverse företeelser i norra Mexiko och södra Texas.

– Nej, det går inte att komma in just nu. Vi har problem med elektriciteten.

Det kanske var något mer som ställde till det för oss. Jag kommer inte ihåg alla detaljerna. Det vi (jag och min fru Emilia) tänkte besöka var ett museum för modern konst i Matamoros. Det finns faktiskt ett och annat museum i den här staden. Men hittills har vi haft otur eller dålig timing vad gäller öppettider och eventuella förhinder för att se vad de härbärgerar för hemligheter.

Det här museet är beläget nära gränsen till USA. Där finns också Imaculta, ett kulturcenter där vi istället klev in, på vinst och förlust. På nedre planet fanns då en tillfällig utställning med teckningar gjorda av skolelever. Alla teckningar hade en sak gemensamt: de följde ett mönster med hjul, kanske inspirerat av Mayakalendern eller något annat historiskt. Motiven och stilarterna inom den formen varierade däremot kraftigt. Och många av verken var ganska imponerande. När det gäller åldrarna på konstnärerna är vi inte riktigt säkra, men det kanske handlade om framför allt barn i lågstadie- och mellanstadieåldern. Och under de förutsättningarna visar många av dem otvetydig talang.

På övervåningen finns ett mindre bibliotek. Jag vet inte precis hur många allmänna bibliotek som finns i Matamoros, men jag tror inte de är så många. Vi tillbringade i alla fall en stund där inne och hittade en del material om stadens historia. Bland annat vet jag nu att staden under en kort period på 1870-talet var provinshuvudstad för Tamaulipas. Någon stark personlighet i staden såg till att det blev så, men efter dennes död återvände huvudstadsansvaret till Victoria några timmar söderut, där det stannat sedan dess.

Utanför kulturhuset finns ett antal parkbänkar med konstnärliga motiv alternativt visdomsord eller olika former av aforismer och humor som bonus. Har ni hört klassikern ’En kvinna utan man är som en fisk utan cykel’? Det är tydligen en universellt förekommande devis. Granne med det här huset är ett annat museum tillägnat den lokala storheten Rigo Tovar. En sångare som en gång i tiden satte staden på kartan i Mexiko genom sina musikaliska hyllningar.

På på en annan tomt intill pågår ett bygge som verkar ha en del tid kvar för att färdigställas. Ryktesvis är det ett nytt amerikanskt konsulat som ska husera där i framtiden. Och på sedvanligt amerikanskt manér är det ett omfattande projekt. Deras diplomatiska installationer, var de än anläggs, tenderar att ta plats. I det här fallet ungefär ett kvarter nära gränsen på den mexikanska sidan. Exakt när det planeras vara färdigt? Ja, det är en av de där detaljerna jag glömde kolla, eller som det helt enkelt inte finns något svar på ännu. Oavsett när, så påverkar hela bygget karaktären och atmosfären i närområdet. Nästa gång vi kommer hit kanske allt står klart och inte bara består av byggnadsställningar och andra attiraljer som i de flesta fall är fördolda för oss utomstående. Fotoförbud gäller längs med större delen av den mur som omgärdar det kommande konsulatet. Säkerheten framför allt. Eller vad som nu är huvudskälet.

Fortsättning följer – nästa år i Matamoros?

 

 

 

BILDER, uppifrån och ner: Väldekorerad exteriör från kulturhuset Imaculta i Matamoros; Centrets logotyp vid ingången; Emilia med en historisk skrift i kulturhusets bibliotek; Bänk med budskap i parken utanför kulturcentret; Bilder av barn från utställning inne i centret. 

Standard
Dokument runtifrån, Pedagogisk puff, Utrikiska utbyten

Terapeutiska texter om TexMexland

Semester. Sedan dö… En smula. Sant? I dag innebär i alla fall första dagen på arbetet efter sommarens semester för min del. En dryg månads ledighet som den här gången tillbringades främst i min hustrus hemland Mexiko, men även till viss del i USA. Det handlar om nordöstraste Mexiko och sydöstligaste Texas, för att vara något mer precis. Om detta har jag börjat publicera några inlägg på yemenity2010, som jag en gång startade för att förmedla upplevelser och nyvunna erfarenheter från ett projektarbete i mellanöstern. Det ska bli fler texter om TexMexland den närmaste tiden, framförallt på redan nämnda blogg, men kanske kommer något material därifrån att kunna kategoriseras in under den löst definierade pedagogiska inriktning Schemabrytande chockterapi är tänkt att hålla. Den som läser får se.

Standard
Åtråvärda återblickar, Dokument runtifrån, Härlig historik

Bildningsbyrån berättar om bångstyriga tänkare genom tiderna

Först kommer ingenting på ett tag. Sedan  ingenting igen. Och sedan… En hel bunt nya avsnitt i ett svep. “Bildningsbyrån” från Utbildningsradion (UR) har tidigare gjort intressanta, komprimerade granskningar av begrepp som “politiskt korrekt” och mycket annat. Nyligen släpptes en serie halvtimmesprogram (i radioformat) under samlingsrubriken “Tänka mot strömmen”. Några har jag hunnit beta av, om abolitionisten Harriet Tubman, filosofen Friedrich Nietzsche, muslimska feministen Fatima Mernissi, författaren Leo Tolstoj – exempelvis. I övrigt möter vi bland andra George Orwell, Mahatma Gandhi och Hannah Arendt. Programmen ger såväl korta livsberättelser som analyser av de här personernas inverkan på sin samtid och inte minst på eftervärlden. De ska finnas tillgängliga från UR fram till nästa vårvinter, ungefär, och kan hittas på en del andra ställen ‘där poddar finns’, som det brukar heta.

Standard
Dokument runtifrån, Härlig historik

När började människor strida?

Jag tror det var i “Vetenskapsradion Historia” i P1 jag först hörde om den. “Att döda en människa”, en undersökande odyssé i litterär form med undertiteln “På spaning efter det första kriget”. Journalisten Martin Widman och arkeologen Björn Hagberg har hyfsade ambitioner när de ger sig iväg på en världsturné och intervjuar inte minst ledande krigs- och fredsforskare, evolutionsbiologer, psykologer och annat löst folk för att ta reda på ungefär hur, när och varför människor tog till vapen mot varandra under organiserade kollektiva former för första gången i historien. Kommer de fram till ett svar? Ja, något slags teori om inte annat.

Men frågan är när hänger också ihop med människans utveckling överhuvudtaget, och samhällenas framväxt – civilisationer, ni vet – och om vårt grundläggande psykiska tillstånd. Kom krigen först på grund av vår våldsamma natur, eller eller organiserad krigföring ett fenomen som kräver just organisation i större grupper och hänger på individens benägenhet att underordna sig och ibland offra sig för något större än sig själv? Det visar sig finnas en nästan aggressiv oenighet i forskarfältet ifråga om allt detta. Vilket gör boken till en spännande historia, där perspektiven skiftar och argumenten skiljer sig drastiskt åt nästan varje gång man vänder blad, eller kommer in på ett nytt kapitel.

Något fullständigt facit är alltså svårt att uppamma, men författarna tror sig ändå kunna slå fast att det första kända kriget – spoiler alert – utspelade sig någon gång för mellan 12 000 och 14 000 år sedan. Platsen kallas Jebel Sahaba, ligger någonstans vid gränsen mellan Egypten och Sudan längs Nilen. Numera ligger det helt under vatten efter ett dammbygge på 1970-talet, men hade undersökts arkeologiskt innan dess. Om jag förstod rätt. Tyvärr har jag inte hunnit läsa igenom hela boken så detaljerat som jag hade tänkt, utan skummat vissa partier. Det mesta intressanta med boken är dock inte just detta försök till slutgiltigt svar om det första kända kriget, utan alla resonemang som förs av intervjuade vetenskapare om i grunden vad människan egentligen är. Där lär det bli ännu svårare att komma fram till ett facit en gång för alla.

Boktips: Att döda en människa – på spaning efter det första kriget / Björn Hagberg, Martin Widman, Norstedts förlag 2016

Bonus: Boken och dess ämne har även diskuterats i ett annat P1-program nyligen; “Filosofiska rummet”, vilket jag upptäckte vid en liten sökning. Kan vara något…

Standard
Dokument runtifrån, Sedelärande statistik

Världens största religioner – just nu!

Vilka är egentligen världens största religioner just nu? Frågan blev extra aktuell för egen del, efter att ha arbetat med just världsreligionerna som tema med en folkhögskoleklass under början av den här vårterminen och ett antal veckor framåt. Den kanske mest aktuella och rättvisande statistiken skulle kunna vara från Pew Research Center, en ansedd undersökningsbyrå (eller vilket epitet som egentligen bäst sammanfattar vad de sysslar med). När det gäller religion finns det ju flera sätt att mäta; vissa mer strikt mätbara än andra. De mer objektiva och de extremt subjektiva, medlemsbaserade, kulturgeografiska, folkbokföringsmässiga, andlighetsbedömningsgrundade… ja, ni vet hur det kan vara. Men, låtom oss luta oss mot Pew för ett ögonblick.

Sammantaget är det fortfarande kristendomen som har flest efterföljare världen över. Visserligen krymper dess inflytande i den ’gamla världen’, även känd som Europa. Men totalt sett beräknar byrån att en dryg tredjedel av jordens befolkning (som uppgår till cirka sju miljarder) kan sorteras in under kristendomens tak, i reda siffror något över två miljarder människor. Näst störst är, inte oväntat, islam med närmare två miljarder bekännare även de, proportionellt 24 procent. Muslimerna har också den högsta födelsetakten av alla religioner. Är de på väg i kapp, med reservation för att alla inte behåller samma trosupfattningar hela livet? Det är en av frågorna som väcks i rapporten, som kan läsas i sin helhet hos Pew Research Center.

Trea då? Kanske lite mer oväntat, eller helt i linje med vad många misstänker beroende på perspektiv: ”the unaffiliated”; de som föredrar att inte bekänna sig till någon religiös tradition eller övertygelse överhuvudtaget. 16 procent hamnar i den kategorin. Hinduismen kommer strax efter med 15 procent, följt av buddhister (knappt sju procent), diverse traditionella trosuppfattningar världen runt och judendomen. Inför framtiden synar forskarna medelåldern hos de olika religionerna och vad det kan säga om tillväxt respektive stagnation. Muslimer och hinduister har den lägsta medelåldern, enligt rapporten.

Källa: ”Which are the world’s biggest religions?” av Conrad Hackett och David McClendon / World Economic Forum i samarbete med Pew Research Center, 6 april 2017

Bild ovan: Bröllopsfest i Taiz, Jemen, mars 2010. Foto: J. Lindahl.

Standard
Dokument runtifrån, Sedelärande statistik

Hjärnan mer jämställd än vi tror?

Synd. Nu kan vi inte skylla på det heller. Det handlar om sådant som skulle skilja kvinnors och mäns hjärnor från varandra och kunde vara en ursäkt att exempelvis inte klara av att göra två saker samtidigt. Om man är man. Tydligen en myt (beroende på hur man definierar det ordet exakt, men här i form av en föregiven sanning som inte är så sann som man förletts att tro. Typ). I en artikel jag råkade snubbla över, publicerad för ett tag sedan av World Economic Forum tacklas en del vanliga uppfattningar om just hjärnan i korta drag. När det gäller att göra flera saker samtidigt, så är det något som ingen av oss är särskilt bra på. Tester visar att kvinnor möjligen blir något mindre påverkade av det, men forskarna rekommenderar att göra en sak i taget i tur och ordning. Om vi nu har möjlighet att välja…

Skulle kvinnor vara bättre på lagarbete men mindre tävlingsinriktade än män? Om så är fallet beror det snarare på miljö än biologiska faktorer, enligt en undersökning genomförd i Sverige häromåret. Och det där med att emotionell intelligens och så kallad intuition skulle vara något mer kvinnligt än manligt, är inte heller så självklart. Jo, konstateras i artikeln, skillnader i de fysiska konstruktionerna och hur kablarna är dragna i hjärnan (min mycket förenklade översättning) existerar mellan könen. Men mycket av det som ibland antas vara biologiskt, medfött eller av naturen instiftat handlar mer om inlärt beteende. Om jag förstod rätt. För mer detaljer, läs:

”3 sexist myths about the brain, debunked” av Murali Doraiswamy och Tara Swart / World Economic Forum, 3 oktober 2016. 

 

 

Standard