Dokument runtifrån, Lingvistiska lathundar

Brittisk eller amerikansk engelska – inte alltid så självklart

Samma språk – men vissa variationer. Skillnaderna mellan brittisk och amerikansk engelska är ett ständigt aktuellt ämne, i alla fall för språkintresserade. Nyligen publicerades en artikel på temat av BBC History Extra, där rötterna till en del möjligen bekanta begrepp som soccer, diaper och candy analyseras. En del så kallade amerikanismer är kanske inte så ‘amerikanska’ som man kan tro. Och vilken form av språket är egentligen mest ‘rent’ och ursprungligt överhuvudtaget? En del uttryck som (åtminstone av britter) betraktas som mer moderna transatlantiska företeelser, förekom i själva verket redan på gamle Shakespeares tid men föll sedan bort i hans hemland för att i stället fortleva på andra sidan sjön när kolonierna började bildas där. I artikeln noteras också det där fenomenet att engelska överhuvudtaget inte är så utpräglat fonetiskt som en del andra tungomål, och att stavningen av ett ord inte alltid ger solklara ledtrådar till hur det faktiskt bör uttalas. Oavsett vilken accent eller dialekt som praktiseras. Interesting, indeed…

 

Källa: From candy to diapers: the purity of American English / James Evans, BBC History Extra, 9 augusti 2017

Standard
Härlig historik

Koncentrerad historia med BBC i podcasten “Witness”

BBC bevittnar. I varje fall heter programserien så. Nu talar vi om en podcast från den brittiska kringkastningsinstitutionen, där snart sagt vilken historisk händelse som helst kan bli föremål för en kort tillbakablick. I “Witness” sammanfattas de viktigaste punkterna i välbekanta och mer obekanta tilldragelser, gärna parat med en eller två intervjuer med personer som var med när det begav sig. Med kort menas i regel knappt tio minuter. Och ämnen som berörts på senare tid inkluderar exempelvis avrättningen av Anne Boleyn (kung Henry VIII:s andra hustru, ni vet), hur TV:n kom till det asiatiska bergslandet Bhutan, kampen för rätt till äktenskap över etniska skiljelinjer i USA, mordet på dominikanske diktatorn Trujillo liksom tillkomsten av den nu klassiska filmen “Citizen Kane”. Varierat, med andra ord. Just det korta behändiga formatet och möjligheten att träna sin engelska hörförståelse är några skäl att rekommendera podcasten, som finns tillgänglig via BBC:s hemsida, men även iTunes. Själv har jag hittills lyssnat mest för mitt eget höga nöjes skull och inte inkorporerat den i undervisningen. Men det kanske det blir ändring på till hösten. To be continued…

Standard
Experimentell ecklesiastik

Vem är gift och vem ser vem? Ett logiskt lurendrejeri

Egentligen ska det vara en bagatell, rent logiskt. Men de flesta gissar ändå fel. Det hävdar i alla fall Mr Alex Bellos, en matematiskt sinnad individ som varannan vecka lägger ut en slamkrypare, eller snarare gåta, på tidningen The Guardians websajt. Här är den senaste, som jag själv idag testade på en folkhögskoleklass under engelskalektionen, med en del intressanta förslag till lösningar som följd. Tankenöten i sig ska ha utformats av en Hector Levesque.

Frågan (översatt från engelska): Jack tittar på Anne, men Anne tittar på George. Jack är gift, men inte George. Tittar en gift person på en ogift person? 

Svarsalternativen är helt enkelt 1) Ja, 2) Nej, 3) Kan inte avgöras.

Har vi tillräckligt med information för att besvara frågan eller inte? I min klass fanns de som framhöll olika ståndpunkter med hjälp av olika förklaringsmodeller. Sanningen är att… Ja, i artikeln finns en länk till facit med förklaring. Om det här exemplet, på svensk mark, främst lämpar sig som övning i engelska eller matematik kan diskuteras. Men varför inte både och?

Källa: “Can you solve it? The logic question almost everyone gets wrong” / Alex Bellos, The Guardian, 28 mars 2016

Relaterat: Alex Bellos egen hemsida.

Standard
Experimentell ecklesiastik, Sedelärande statistik

Grodan i nöden

Matematik är inte och har aldrig varit mitt favoritämne eller min starkaste sida. Men det här med statistik och sannolikhet är egentligen spännande saker. Särskilt om livhanken skulle hänga på det… Här är ett praktiskt problem att lösa, konstruerat av en Mr Derek Abbott för TED Ed, som  jag tidigare tipsat om vid åtminstone något tillfälle. Den här gången gäller det att hitta motgift mot matförgiftning i djungeln, efter att ha konsumerat en mindre lämplig svamp. Motgift kan erhållas via en speciell sorts grodor, men det är bara honorna som producerar det nödvändiga ämnet. Däri ligger dilemmat; hur hittar man troligast rätt groda för ändamålet? Lektionen exemplifierar hur man använder sig av det som på engelska tydligen kallas “conditional probability”. Hur det nu smidigast översätts till svenska – villkorlig sannolikhet? Det känns inte optimalt, men…

Hela den interaktiva lektionen finns på TED Ed

Standard
Celebra citat, Experimentell ecklesiastik, Rafflande retorik

Vem sade vad, sade du?

Folk säger saker. En del mer minnesvärda och av bestående värde än andra. Vilket i och för sig är ett relativt begrepp. Citat behöver inte vara späckade av visdom för att fastna och bli en del av kulturkanon. Idag plockade jag några exempel från olika håll och satte ihop en “vem sade vad?”-lista till en lektion i engelska. Moder Teresa, kamrat Stalin, Margaret Thatcher, Eminem och president Bush junior var några av de utvalda. I det bifogade dokumentet nedan finns de bevingade orden och de personer dessa kopplas till. Notera att en av dem står för två av citaten. Av något dunkla skäl…

Uppgifterna om vem som ligger bakom vad är i det här fallet Huffington Post, Brainy Quotes och Goodreads. Vilka var svårast att lista ut då? Ja, som jag vill minnas av lektionen för några timmar sedan, förmodligen nummer fem på listan, “Nothing in life is to be feared…” och sexan, “Would you believe what you believe…”. Däremot var det andra citatet, “I think war is a dangerous place”, tydligen relativt enkelt att gissa upphovspersonen bakom…

Famous quotes quiz-160212-signed

 

Standard
Aktuell reflektion, Experimentell ecklesiastik

Vad vet du om det senaste världserövrande viruset?

Det är den senaste internationellt spridda epidemin att orsaka rubriker runtom i världen: zikaviruset. Det har funnits i omlopp i flera decennier, sedan det först upptäcktes i Uganda 1947 (och troligen innan dess också, kan man anta). Men generellt har det tydligen inte ansetts så allvarligt, inte som andra besläktade myggburna sjukdomar som dengue och malaria i alla fall. Men på senaste tiden har det som bekant ringt andra klockor. Inte minst på grund av risken att viruset, om det drabbar gravida kvinnor, kan orsaka mikrocefali som betyder att babyns huvud är mindre än normalt. Dessutom kan den åkomman resultera i krampanfall, problem med syn och hörsel, inlärningssvårigheter med mera. Jag tror mig bara själv ha sett mikrocefali en gång i verkligheten, på ett mycket litet barn på ett barnhem i Ecuador.

Den här veckan passade jag i alla fall på att sätta ihop en uppgift i engelska för allmänna kursen på folkhögskolan där jag arbetar, med stöd av olika visuella och verbala accessoarer från det aktuella utbudet. Det är inte svårt att hitta material om zikaviruset i dessa dagar. Bland annat utgick jag från en nyhetsartikel från Al Jazeera English och ett ganska färskt videoklipp från TED Ed (se även YouTube-länk ovan). Till detta sammanställde jag en dryg handfull, eller exakt sju, faktafrågor (se pdf nedan) vilka sedan kompletterades med spontant uppkomna följdfrågor kring exempelvis varför det blivit sådan uppmärksamhet just nu om just detta lilla virus. Av detta blev en ganska intressant konversationsövning, tycker jag själv om inte annat…

Om viruset finns det mer material att hämta, inte minst från amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC och dess paneuropeiska motsvarighet ECDC.

What is the zika virus-article-questions-signed

Standard
Aktuell reflektion, Sedelärande statistik

Sverige bäst in English?

Nu är vi tydligen där igen. På toppen. Vi skandinaver i allmänhet (och kanske svenskar i synnerhet) har länge omhuldat vårt anseende som varande ganska anständiga engelsktalare. Och enligt en aktuell kartläggning av det internationella språkträningsföretaget Education First (EF) är svenskarna ånyo nummer ett i världen i avdelningen “non-native English speakers”. Alltså jämfört med andra nationaliteter som inte har engelska som sitt första språk. I fjol ansågs våra grannar danskarna vara ett språk vassare, rapporterar The Local. Nu landade Danmark eller Holland på andra plats (artikeltexten anger Danmark som tvåa, medan den bifogade tabellen ger Holland ett högre betyg) följda av Norge och Finland. Nordeuropeisk dominans, med andra ord. Mindre bra resultat fick exempelvis italienare, fransmän och ryssar.

Underlag för bedömningen är någon form av språktester för inte mindre än 910 000 personer i 70 länder. Utöver själva de språkliga färdigheterna har EF även studerat samband mellan dessa och framsteg inom forskning och innovation, bruttonationalinkomster per capita och livskvalitet. Kort sagt verkar goda kunskaper i engelska vara en fördel i sådana avseenden. Så, några goda nyheter om vi vill vara patriotiska och känner behov av en respit från alla nedsablingar i PISA-tester och den uppsjö av kritik mot svenska skolsystemet som florerat på senare år. Alltid något, sade han som fick se… Ja, vilken svensk småstad brukar avsluta den frasen? Dagens hemläxa!

 

Källa: “Swedes regain crown as top English speakers” / The Local Sweden, 3 november 2015

 

 

Standard