Dokument runtifrån, Utrikiska utbyten

TexMex Times 2017: Kulturcenter och kommande konsulat i Matamoros

Notera: Tidigare publicerat på yemenity2010, där fler texter finns (och kommer att finnas) om diverse företeelser i norra Mexiko och södra Texas.

– Nej, det går inte att komma in just nu. Vi har problem med elektriciteten.

Det kanske var något mer som ställde till det för oss. Jag kommer inte ihåg alla detaljerna. Det vi (jag och min fru Emilia) tänkte besöka var ett museum för modern konst i Matamoros. Det finns faktiskt ett och annat museum i den här staden. Men hittills har vi haft otur eller dålig timing vad gäller öppettider och eventuella förhinder för att se vad de härbärgerar för hemligheter.

Det här museet är beläget nära gränsen till USA. Där finns också Imaculta, ett kulturcenter där vi istället klev in, på vinst och förlust. På nedre planet fanns då en tillfällig utställning med teckningar gjorda av skolelever. Alla teckningar hade en sak gemensamt: de följde ett mönster med hjul, kanske inspirerat av Mayakalendern eller något annat historiskt. Motiven och stilarterna inom den formen varierade däremot kraftigt. Och många av verken var ganska imponerande. När det gäller åldrarna på konstnärerna är vi inte riktigt säkra, men det kanske handlade om framför allt barn i lågstadie- och mellanstadieåldern. Och under de förutsättningarna visar många av dem otvetydig talang.

På övervåningen finns ett mindre bibliotek. Jag vet inte precis hur många allmänna bibliotek som finns i Matamoros, men jag tror inte de är så många. Vi tillbringade i alla fall en stund där inne och hittade en del material om stadens historia. Bland annat vet jag nu att staden under en kort period på 1870-talet var provinshuvudstad för Tamaulipas. Någon stark personlighet i staden såg till att det blev så, men efter dennes död återvände huvudstadsansvaret till Victoria några timmar söderut, där det stannat sedan dess.

Utanför kulturhuset finns ett antal parkbänkar med konstnärliga motiv alternativt visdomsord eller olika former av aforismer och humor som bonus. Har ni hört klassikern ’En kvinna utan man är som en fisk utan cykel’? Det är tydligen en universellt förekommande devis. Granne med det här huset är ett annat museum tillägnat den lokala storheten Rigo Tovar. En sångare som en gång i tiden satte staden på kartan i Mexiko genom sina musikaliska hyllningar.

På på en annan tomt intill pågår ett bygge som verkar ha en del tid kvar för att färdigställas. Ryktesvis är det ett nytt amerikanskt konsulat som ska husera där i framtiden. Och på sedvanligt amerikanskt manér är det ett omfattande projekt. Deras diplomatiska installationer, var de än anläggs, tenderar att ta plats. I det här fallet ungefär ett kvarter nära gränsen på den mexikanska sidan. Exakt när det planeras vara färdigt? Ja, det är en av de där detaljerna jag glömde kolla, eller som det helt enkelt inte finns något svar på ännu. Oavsett när, så påverkar hela bygget karaktären och atmosfären i närområdet. Nästa gång vi kommer hit kanske allt står klart och inte bara består av byggnadsställningar och andra attiraljer som i de flesta fall är fördolda för oss utomstående. Fotoförbud gäller längs med större delen av den mur som omgärdar det kommande konsulatet. Säkerheten framför allt. Eller vad som nu är huvudskälet.

Fortsättning följer – nästa år i Matamoros?

 

 

 

BILDER, uppifrån och ner: Väldekorerad exteriör från kulturhuset Imaculta i Matamoros; Centrets logotyp vid ingången; Emilia med en historisk skrift i kulturhusets bibliotek; Bänk med budskap i parken utanför kulturcentret; Bilder av barn från utställning inne i centret. 

Advertisements
Standard
Dokument runtifrån, Pedagogisk puff, Utrikiska utbyten

Terapeutiska texter om TexMexland

Semester. Sedan dö… En smula. Sant? I dag innebär i alla fall första dagen på arbetet efter sommarens semester för min del. En dryg månads ledighet som den här gången tillbringades främst i min hustrus hemland Mexiko, men även till viss del i USA. Det handlar om nordöstraste Mexiko och sydöstligaste Texas, för att vara något mer precis. Om detta har jag börjat publicera några inlägg på yemenity2010, som jag en gång startade för att förmedla upplevelser och nyvunna erfarenheter från ett projektarbete i mellanöstern. Det ska bli fler texter om TexMexland den närmaste tiden, framförallt på redan nämnda blogg, men kanske kommer något material därifrån att kunna kategoriseras in under den löst definierade pedagogiska inriktning Schemabrytande chockterapi är tänkt att hålla. Den som läser får se.

Standard
Dokument runtifrån, Experimentell ecklesiastik

Allmänbildning Anno 2016: Väldigt visuell version av en lång gräns

logo-sc-allmanbildning2016-copyTja, ska det bli en mur här alltså? En kandidat i ett politiskt val någonstans nyligen föreslog under kampanjen bygget av en sådan. En lång en. The Intercept använde bilder och diverse data för att visuellt illustrera hur den där aktuella sträckan egentligen ser ut. Resultatet är en smula slående, om man säger så. Vi talar om en gräns på nästan 2000 miles, enligt amerikansk terminologi. Alltså drygt 3000 kilometer eller 300 mil om jag överslagsräknar rätt i hastigheten. Verkar det vara en bra idé att smälla upp en mur där? Tja, lyckligtvis behöver vi inte fundera mer på det, eftersom ingen skulle kunna bli vald till ett högre ämbete efter att ha lanserat en sådan världsfrånvänd vision. Ursäkta, jag blir avbruten här… Jaså, ja. Jag lyssnar. Vad? OK. Vi återkommer i ärendet. Min fru kommer för övrigt från en stad belägen vid just den här gränsen, så det kan bli spännande nästa gång vi ska dit på besök. ”Best of luck with the wall”, som de hälsar i anslutning till den grafiska utflykten som ni själva alltså kan studera via länken nedan.

Källa: ”Visualizing the U.S.-Mexico Border” / Josh Begley, The Intercept 26 oktober 2016

Standard
Cineastiska seanser, Dokument runtifrån, Utrikiska utbyten

Social grundkurs: Sverige kontra Mexiko

Vad är de viktigaste skillnaderna mellan svenskar och mexikaner? Här är några punkter som betas av i en cirka fem minuter lång YouTube-video, som jag just i dag, av ett socialt medium med viss genomslagskraft, blev påmind om att jag delat för ett år sedan. Så, jag delade den helt enkelt igen, i samma medium. Och här. Bara för att. En anledning är möjligen att jag själv är gift med en mexikanska. Men en del av kulturkoderna kan gå igen även vid andra internationella jämförelser.

Hur hälsar man? Hur nära andra personer ska man egentligen hålla sig rent fysiskt – och hur mycket fysisk kontakt är överhuvudtaget ansedd som normalt? Skor av eller på inomhus – och hur förhåller sig de oskrivna reglerna till synen på inhyrd städhjälp? Ska man hälsa på halvbekanta på gatan – eller undvika dem så långt det går? Några av de viktiga existentiella frågorna som dryftas. Aningen tillspetsat, men inte helt osanningsenligt. Enjoy. 

Standard
Härlig historik

Viva México! Men varför just idag?

Det är idag det är. Inte femte maj, vilket många – framförallt amerikaner – tror. Mexikos nationaldag. Anledningen att jag själv bestämt mig för att försöka hålla reda på just detta, är väl främst att jag gifte mig med en mexikanska för några år sedan. 16 september alltså. Men varför? Jo, tidigt på morgonen denna dag, anno 1810, hov en herre vid namn Miguel Hidalgo upp sin röst i provinsen Guanajuato (belägen ganska centralt i landet, en del som ibland benämns “Mexikos navel”) och uppmanade till uppror mot den spanska kronan som kontrollerade territoriet (liksom så många andra delar av kontinenten). Hidalgo själv fick plikta med sitt liv för sin uppstudsighet i mars året efter, men processen var igång och självständigheten som nation uppnåddes ett drygt decennium senare, år 1821 efter en serie bataljer och slikt som hörde till mönstret för de flesta områden som strävade efter – och till slut lyckades med – oberoende från just det långlivade spanska imperiet.

Mer om detta, inklusive en del ytterligare länkar vidare, finns på hemsidan för universitetet i Guadalajara i Mexiko. Obs! Ja, det är på spanska. Så ock informationen om frihetskampen på sidan México Desconocido. Femte maj då? Det berömda “Cinco de mayo”-firandet utgår från ett slag 1861, då en fransk styrka invaderade landet, som slutat betala av på sina räntor för statliga lån som tagits från fransoser och andra. Trots numerär underlägsenhet och allmänt dåliga odds vann mexikanerna striden – men inte kriget. Då. Fransoserna intog senare huvudstaden Mexico City och behöll kontrollen ett par år till. Innan den inplanterade europeiske kejsaren Maximilian själv fick bita i det sura gräset…

Not: Inlägget har även publicerats på Yemenity2010.

Standard