Åtråvärda återblickar, Dokument runtifrån, Härlig historik

Bildningsbyrån berättar om bångstyriga tänkare genom tiderna

Först kommer ingenting på ett tag. Sedan  ingenting igen. Och sedan… En hel bunt nya avsnitt i ett svep. “Bildningsbyrån” från Utbildningsradion (UR) har tidigare gjort intressanta, komprimerade granskningar av begrepp som “politiskt korrekt” och mycket annat. Nyligen släpptes en serie halvtimmesprogram (i radioformat) under samlingsrubriken “Tänka mot strömmen”. Några har jag hunnit beta av, om abolitionisten Harriet Tubman, filosofen Friedrich Nietzsche, muslimska feministen Fatima Mernissi, författaren Leo Tolstoj – exempelvis. I övrigt möter vi bland andra George Orwell, Mahatma Gandhi och Hannah Arendt. Programmen ger såväl korta livsberättelser som analyser av de här personernas inverkan på sin samtid och inte minst på eftervärlden. De ska finnas tillgängliga från UR fram till nästa vårvinter, ungefär, och kan hittas på en del andra ställen ‘där poddar finns’, som det brukar heta.

Advertisements
Standard
Aktuell reflektion, Härlig historik

Lärorikt om Luther från Sveriges Radio

Ni har väl inte missat det? I år firas 500 år av reformation i Sverige och på andra håll. Den kyrkliga reformationen som startade med tyske munken Martin Luther. Om honom sänds sedan en tid ett program/podcast från Sveriges Radio i korta kapitel som koncentrerar sig på olika ämnen. Exempelvis Luthers relation till kvinnor, till musik, teologi och samhällsdebatt. Och så den där kontroversiella frågan om hans relation till och oförståelse för judarna, något som efterhand resulterade i rena antisemitiska utfall. Hur analyserar man allt detta i dag – och hur har Sverige påverkats av hans klerikala revolution? Vi brukar ju påstås vara ett i grunden väldigt lutheranskt land, men vad innebär det egentligen?

Avsnitten från Sveriges Radios podcast “Luther – avtryck i tio kapitel” är alltså korta och koncisa, med en lagom dos information och subjektiva synpunkter att smälta i taget. Rekommenderas inte minst till religionslärare och andra med intresse för fortbildning i relaterade frågor.

Standard
Sedelärande statistik, Dokument runtifrån

Världens största religioner – just nu!

Vilka är egentligen världens största religioner just nu? Frågan blev extra aktuell för egen del, efter att ha arbetat med just världsreligionerna som tema med en folkhögskoleklass under början av den här vårterminen och ett antal veckor framåt. Den kanske mest aktuella och rättvisande statistiken skulle kunna vara från Pew Research Center, en ansedd undersökningsbyrå (eller vilket epitet som egentligen bäst sammanfattar vad de sysslar med). När det gäller religion finns det ju flera sätt att mäta; vissa mer strikt mätbara än andra. De mer objektiva och de extremt subjektiva, medlemsbaserade, kulturgeografiska, folkbokföringsmässiga, andlighetsbedömningsgrundade… ja, ni vet hur det kan vara. Men, låtom oss luta oss mot Pew för ett ögonblick.

Sammantaget är det fortfarande kristendomen som har flest efterföljare världen över. Visserligen krymper dess inflytande i den ’gamla världen’, även känd som Europa. Men totalt sett beräknar byrån att en dryg tredjedel av jordens befolkning (som uppgår till cirka sju miljarder) kan sorteras in under kristendomens tak, i reda siffror något över två miljarder människor. Näst störst är, inte oväntat, islam med närmare två miljarder bekännare även de, proportionellt 24 procent. Muslimerna har också den högsta födelsetakten av alla religioner. Är de på väg i kapp, med reservation för att alla inte behåller samma trosupfattningar hela livet? Det är en av frågorna som väcks i rapporten, som kan läsas i sin helhet hos Pew Research Center.

Trea då? Kanske lite mer oväntat, eller helt i linje med vad många misstänker beroende på perspektiv: ”the unaffiliated”; de som föredrar att inte bekänna sig till någon religiös tradition eller övertygelse överhuvudtaget. 16 procent hamnar i den kategorin. Hinduismen kommer strax efter med 15 procent, följt av buddhister (knappt sju procent), diverse traditionella trosuppfattningar världen runt och judendomen. Inför framtiden synar forskarna medelåldern hos de olika religionerna och vad det kan säga om tillväxt respektive stagnation. Muslimer och hinduister har den lägsta medelåldern, enligt rapporten.

Källa: ”Which are the world’s biggest religions?” av Conrad Hackett och David McClendon / World Economic Forum i samarbete med Pew Research Center, 6 april 2017

Bild ovan: Bröllopsfest i Taiz, Jemen, mars 2010. Foto: J. Lindahl.

Standard
Cineastiska seanser, Reflektion

Sanningen skall göra eder fria… eller?

Sekter. Ordet är värdeladdat. Få grupperingar i något samhälle eftersöker aktivt sektstämpeln, men somliga utvalda tilldelas den ändå. Några av dessa gruppers representanter – och deras avhoppare – kommer till tals i dokumentärserien “Den enda sanna vägen” som under ytterligare en tid finns tillgänglig på SVT Play. Under sju avsnitt letar redaktionen upp och intervjuar nuvarande och före detta medlemmar ur bland andra Plymouthbröderna, Scientologikyrkan, Livets Ord, Sai Baba-rörelsen med flera. Samt en och annan religionsvetare och andra analytiska individer. Under ett par veckor har vi på vår folkhögskolefilial använt programmen som utgångspunkt för ett tema i religionsämnet om just sekter, vilket är ett större (och mer komplicerat) ämne än man kanske anar. Det var i den här änden vi började. Avsnitt ett. I samband med programmet diskuterade vi några grundläggande frågor, som bifogats nedan. Men det var bara början. Fortsättning följer…

DEN ENDA SANNA VÄGEN-del1-frågor

Standard
Cineastiska seanser

Mose mosar motstånd i massivt bibeläventyr

“Oavsett vilka inre drivkrafter och främsta motivationer den etablerade auteuren Scott haft för att ge sig på just den här klassiska bibelpassagen, så har han faktiskt förstått essensen i dramat. Han (och de fyra manusförfattarna, av vilka Steven Zaillian nog är mest namnkunnig i egen rätt) har visserligen – som väntat, igen – lagt till och dragit ifrån en del med utgångspunkt från originaltexten, men tolkningen känns inte överdrivet radikal eller självmedvetet postmodern.”

Ur min recension från biobesöket kring senaste nyåret, då Ridley Scotts bibelepos “Exodus: Gods and Kings” premiärvisades i Sverige och på många andra håll i världen. Meningarna var delade i kritikerkåren, med en övervikt mer negativa synpunkter. Själv var jag mer positivt inställd än genomsnittet och delade ut fyra russin av fem möjliga. Med vissa reservationer var jag imponerad och tilltalad av resultatet. Nu finns den (i flera avseenden) vattendelande filmen tillgänglig på DVD och blåstråleskiva och kan rekommenderas som material i exempelvis religionsundervisning. På ett strikt historiskt plan existerar alla möjliga tolkningar kring berättelsen om de förslavade israeliternas uttåg ur Egypten för några tusen år sedan, såsom det återges i Bibeln. Men bra berättelser har betydelse oavsett om du läser dem bokstavligt, mytologiskt eller som ren propaganda. Och det här är definitivt en bra berättelse, som haft genklang genom historien och kan vara startskottet för spännande diskussioner om det förflutna och dess påverkan på oss – med mycket mera.

Fler recensioner att jämföra med finns på Dagen och kritiker.se

Standard
Åtråvärda återblickar, Rafflande retorik

Luthers läckraste loskor?

Det fanns en tid när artighet, finkänslighet och omsorgsfullt manifesterad respekt för alla människor, inklusive meningsmotståndare, var en dygd. Sociala spelregler som alla medborgare med möjlighet att göra sin röst hörda i offentligheten förväntades följa i alla avseenden. Det var en gång… Men förmodligen var den tiden inte 1500-talet och platsen inte Europa. Och miljön inte kyrkan. Eller kyrkorna. Det här var ju en tid av konflikter och splittring. En av orsakerna hette Martin Luther, en tysk munk som fick för sig att förändra hela den klerikala kartan.

Många av hans skrifter och yttranden har gått till historien och citeras i lämpliga sammanhang. Men allt återges inte lika ofta. Nyligen levererades en lista med några av Luthers nesligaste nedsablingar av det amerikanska popkulturella/existentiella magasinet Relevant. Där citeras pärlorna (eller vad de nu bör kallas) på engelska. Här handlar det framförallt om drapor riktade mot katolska kyrkan och andra opponenter. Och de har ett betydande underhållningsvärde (till skillnad från en del saker han släppte ur sig om den judiska folkgruppen, påståenden som även lutheraner idag allmänt tar avstånd ifrån).

Några exempel (med mina översättningar från engelskan, vilket möjligen kan orsaka viss lingvistisk rundgång):

”Jag föraktar er horaktiga fräckhet! Du bär ett par spindelvävsbyxor, likt en naken man som tagit på sig en ny för att dölja sin skam.” (Med vänlig hälsning till på påvedömet. Saknas det något ord i andra meningen? Vet inte säkert. Jag har försökt hitta det exakta citatet på andra ställen men hittills inte lyckats.)

”Ni är som en svinhjord som blivit inbjuden till prinsens bord. Ni förstår inte en sådan ära, utan bara ödelägger det som finns framför er och solkar ner även prinsen.” (Tydligen till en besökande samling församlingspräster vars reaktion inte förtäljs i den aktuella artikeln.)

”Du är en paddätare och en fjäskare” (Återigen med adress den påvliga institutionen)

”Ni störtar in som en sugga för att svälja pärlor, och som en hund för att slita heliga ting i stycken.” (Här handlar det om en grupp kallad Heliga profeterna, före detta allierade som kommit på en en annan kurs än Luther själv och därför drabbades hans vrede i en liten skrift anno 1525, vilket jag snabbforskat fram på andra ställen nätledes).

Ja, det finns fler exempel i Relevant-artikeln. Och klart är att gamle Martin inte var en man som drog sig för att tala klarspråk fritt från hjärtat, på gott och ont. Hmmm… Något jag kan ha användning för i det lilla block med retorik och argumentationsteknik som jag ska fortsätta hålla med en folkhögskolegrupp efter påsklovet?

 

Huvudsaklig källa: ”Martin Luther’s Sickest Burns” av Jesse Carey / Relevant Magazine 23 mars 2015

Standard