Cineastiska seanser, Dokument runtifrån, Experimentell ecklesiastik, Lek & Lär

Energisk och eventuellt enerverande etiklektion på 26 sekunder

Moraliska dilemman illustreras gärna med hjälp av presumtiva scenarier. Ursäkta den pretentiösa tonen i den startfrasen. Men det här ska trots allt föreställa en blogg med vissa pedagogiska pretentioner. Själv halkar jag med jämna mellanrum in på området etik inom de samhällsämnen för vuxenstuderande som utgör en del av mitt kneg i folkhögskolemiljö. Förmodligen hamnar vi där igen någon gång efter jul igen. Det brukar fungera bäst när en grupp överlag känner varandra lite bättre än de brukar göra under höstterminen. Skulle det här klippet kunna vara något användbart i det sammanhanget? Eller för någon annan? Det är tveksamt om jag borde avslöja min egen spontana reaktion när jag fann det i flödet i fredags första gången. Låt oss säga att jag ibland uppskattar mörkare former av humor, avsedd eller inte, och det här…

En amerikansk professor i psykologi bestämmer sig för att testa just ett etiskt dilemma i form av en tänkt situation där du aktivt kan rädda fem personers liv om du samtidigt konkret dömer en annan person till döden. Där din valsituation. De här tvingande ställningstagandena förekommer i olika varianter och kan vara väldigt intressanta i sig. Livet är som bekant en smula komplicerat. Med reservation för att jag – och även artikeln i Vox där klippet presenterades – i praktiken ägnar mig åt en form av clickbaiting genom att inte avslöja utgången, så tror jag att de här innehållsrika 26 sekunderna har bäst effekt om man utelämnar upplösningen. Alltså, en tvåårig gosse får chansen att lösa problemet med vem som ska offras och slösar uppenbarligen ingen tid på att spontant skrida till verket och skapa ett möjligt prejudikat. Eller en inbjudan till diskussion om människans innersta väsen. Eller…

För ytterligare information och länkar till mer fördjupande diskussioner om sådant som konsekvenstänkande, Kant och kanske kompletterande krocksäkerhetsplanering, se ”Watch a 2-year-old solve one of philosophy’s most famous moral dilemmas” av Zack Beauchamp för Vox.

Advertisements
Standard
Dokument runtifrån

Rymden. Förklarad.

Hur stor är rymden? Lever vi alla i en simulation à la “The Matrix”? När kommer solen att explodera och när tar allting slut överhuvudtaget? Facit kommer… eller i alla fall teorier och en del mer initierade idéer, i den här relativt nylanserade podcasten från den ständigt expanderande How Stuff Works-familjen: Daniel and Jorge explain the Universe. En programförklaring så tydlig som någon kan begära. Stora, komplicerade frågor avhandlas på ett mestadels underhållande sätt, och klargörande i den mån det går att reda ut spörsmålen det handlar om. Det är mycket vi inte vet om alltings ursprung och vart allt är på väg. Men här finns i alla fall möjligheten att brottas mer med existentiella dimensioner och förutsättningarna för liv som vi känner det.

Standard
Dokument runtifrån, Härlig historik, Rafflande retorik

Värdefullt vetande för vår tid och alla tider?

In Our Time. Har jag nämnt den förut? Jaså inte. En av de mest allmänbildande podcaster jag stiftat bekantskap med det senaste året, i en flora av alltmer allmänbildande poddar som castas världen runt. Här är det Melvyn Bragg med gäster som under BBC-paraplyet reder ut fakta, fiktion och en del däremellan om olika fenomen, händelser och personligheter genom historien. Några plock ur högen: Persepolis, Mexikansk-Amerikanska kriget, Hamlet, Beethoven, Pikterna… Nyligen gick de i närkamp med ett namn och en person som för vissa väcker omedelbara reaktioner och hos andra kanske mest ett ‘Vad? Vem?’: Tyske teologen Dietrich Bonhoeffer som trotsade Adolf Hitler under andra världskriget och slutligen fick plikta med livet. Jag trodde mig veta en del om honom redan (och det kanske jag gjorde) men In Our Time hade som vanligt fler insikter i ärendet. Till exempel att det fanns 28 protestantiska samfund i Tyskland som de regerande nazister försökte kontrollera med varierad framgång. Eller mer detaljer om exakt hur Bonhoeffer egentligen var inblandad i attentatsförsöken mot Hitler. Jo, något som brukar ingå i programmen är en bifogad läs- och länklista med anknytning till det aktuella ämnet. Det vill säga, dels digitala länkar som är mer lättillgängliga men även litteratur i tryckt format för dem som har tid. Vilket jag önskar att jag hade mer av. Eller disciplin. Anyway, In Our Time var det. Härmed officiellt omtipsat härifrån!

Standard
Aktuell analys, Dokument runtifrån, Massmedial manipulation, Sedelärande statistik

Vilken valkompass väljer vi – och varför?

Spansk 1700-talskompass av så kallad azimuthaltyp. Som om jag kunde förklara vad det innebär. Googla själva! By Luis García, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=3820449

Vilken är bäst egentligen? Lönar det sig att pröva samtliga och behålla det som är gott, såsom Bibeln säger? Själv har jag nog skrivit under på den sistnämnda principen och plöjt igenom hela bunten, minst en gång vardera. Valkompasser. Nu har jag kanske inte hittat alla. Och av dem som erbjuds av de stora drakarna/medieföretagen är några så misstänkt lika att de helt enkelt rimligtvis är… desamma. Som varande folkhögskolepedagog sedan några år planerar jag som många andra i liknande gebit just nu terminstarten, inklusive veckorna före det val som hålls i Svea den 9 september. Övningar i demokrati och några besök av politiker på olika nivåer är inplanerade hittills. Men det lär bli en del justeringar innan det smäller. Ni kanske vet hur det kan vara…

Åter till valkompasserna ifråga: den som spontant står ut mest i positiv bemärkelse är nog ändå SVT:s. Tekniskt verkar den flyta på utan hack i maskineriet och helheten med dess varianter på frågor och möjligheterna till kompletterande information ligger något över snittet. Men även Dagens Nyheter (vars motsvarighet är låst med betalvägg och reserverad för prenumeranter), Metro, Expressen, Aftonbladet och Sveriges Radio har fått fram varianter värda att pröva. Några av dem är alltså snarlika och kanske utformade från samma mall, men i detta ögonblick minns jag inte precis vilka som var mest överlappande eller på gränsen till identiska. Testa själv! Ingen av dem tar särskilt lång tid att göra om man inte väljer att studera samtliga partiers positioner i frågorna, eller de bifogade förklaringarna kring vad frågorna gäller (vilket ibland kan vara motiverat).

För dem som vill nörda ner sig lite extra puffar Göteborgs universitet för sina forskningsrapporter om politik och väljarbeteenden med mera. Se deras egen sammanställning.

Standard
Cineastiska seanser, Dokument runtifrån, Experimentell ecklesiastik, Härlig historik

Vad kan vi lära oss av Alexandria?

All världens kunskap – samlad på ett ställe. Ni vet, Intern… Precis: Alexandria. Det var i alla fall tanken, tydligen, när härskarna i den nordafrikanska hamnstaden Alexandria efter ett hugskott från Alexander den Store, började bygga upp ett bibliotek utöver det vanliga. Alla boksamlingars moder. De kopierade och scannade (eller tidens motsvarigheter) och bjöd in intellektuella att bo där och forska. Just det, det här handlar om några hundra år före Kristus och framåt, till dess att fenomenet sakta men säkert flagnade bort och svävade ut ur historien. Varför? Orsakerna är komplexa, enligt den här femminuterslektionen från TED-Ed. Anlagda bränder och ointresse eller ren misstänksamhet mot byggnadens innehåll och potential från de makthavare som avlöste varandra under århundradena fram till cirka 500 år in på vår tideräkning, är några faktorer. Här får vi ett sammandrag. En version av vad som framkallade bibiliotekets slutliga undergång får vi i filmen “Agora” som jag såg för ett antal år sedan. Men här finns nog en hel del att fördjupa sig i – och förhoppningsvis lära sig något av.

Standard
Dokument runtifrån, Härlig historik, Lingvistiska lathundar

Kortfattad kunskapsförmedling i podcastform

Foto: J Lindahl

Ibland behövs det inte så mycket. Tid. För att hinna ta in något av vikt, lite lättillgänglig lärdom från andra som samlat ihop det viktigaste (förhoppningsvis) och serverar det i komprimerad form. Något som sedan i sin tur kan leda vidare till lusten att leta mer information om och fördjupa sig i det aktuella ämnet. Ibland kan det påminna om något du redan visste, men inte ägnat så många tankar under lång tid. Podcaster kommer i alla former och inte minst varierande längd. Många är alldeles för långa och ofokuserade. Andra kan alltså konsten att komprimera nästan in extremis, men därmed också ge utrymme för det egna intresset att söka vidare. Jag tror mig tidigare ha tipsat om exempelvis BBC:s regelbundna historiepodd Witness, som brukar klocka in på cirka tio minuter. Här är några till, som antingen är relativt nystartade eller funnits ett tag:

I fokus från den pedagogiska plattformen SO-rummet levererar kortkorta historielektioner om diverse teman, från några engagerade lärare. Ett typiskt avsnitt av The English We Speak från BBC förklarar ett engelskt idiom eller vanligt uttryck på tre minuter. Samma brittiska mediemastodont svarar även för The Big Idea, där någon form av, just det, idé, på cirka tio minuter. Som ‘hur hänger svält ihop med styrelseskick’ eller ‘blir vi ängsligare av ojämlikhet?’. How Stuff Works är ett litet podimperium i sig, med uppsjö återkommande publikationer, bland annat nykomlingarna This Day in History Class och Aaron Mahnke’s Cabinet of Curiosities. Finns där poddar finns, ni vet…

Standard
Aktuell reflektion, Utrikiska utbyten

TexMex Times 2018: The Heat Is On – överallt…

Aktuella väderprognoser över södra Texas från en amerikansk TV-kanal nyligen.

Matamoros, 24 juli 2018. Värmen är just nu ett, eh… hett samtalsämne på många håll i världen. Hemma i Sverige härjar ett antal skogsbränder runtom i landet, sägs det. Och hela Europa är inblandat i släckningsarbetet. I Mexiko och södra USA är visserligen hetta på sommaren något som människor vant sig vid. Värme och hög luftfuktighet hänger också ofta ihop. De senaste dagarna har dock alltfler rapporter om rekordvärme i USA levererats, liksom dramatiska nyhetsklipp om bränder, stormar och översvämningar runtom i landet. Något som slagit mig här vid gränsen när jag ser amerikanska regionala nyhetssändningar är varningarna för vad som kan hända i hettan, även när det inte är ren naturkatastrofal nivå. Till exempel förordas att dricka mer vatten än sportdryck, särskilt för arbetare som vistas länge utomhus, såsom målare och hantverkare av olika slag. Häromveckan såg jag ett inslag på någon amerikansk kanal om riskerna med utomhuslekplatser för barn så här års. Dessa kan bli oväntat uppvärmda, bokstavligen skållheta. En vanlig rutschkana kan ge brännsår för barn som inte hinner uppfatta den glödheta metallen innan det är försent. En bra idé är att ha någon form av soltak över lekplatsen, föreslogs i inslaget. Vilket tydligen är fallet på flera håll.

Att temperaturerna överlag runtom i Mexiko ligger på 30 grader Celsius eller över är dock inget man höjer så mycket på ögonbrynen över här. Den här sommaren har vi kuskat runt lite mer än vi gjorde under motsvarande semester förra sommaren. Delvis tack vare aningen mer långsiktig planering i förväg. Förhållandevis. Man vet aldrig riktigt vad som verkligen går i lås, men min fru och jag har i alla fall tillbringat knappt fem dagar nere på Yucatánhalvön med provinshuvudstaden Mérida som utgångspunkt – vilket jag kommer att lägga ut texten mer om så småningom, inklusive ett besök vid den gamla Maya-metropolen Chichén Itzá. Vi var också några dagar i metropolen Monterrey där temperaturen är jämförbar. Mycket beror på hur högt upp landet ligger. För några år sedan spenderade vi några dagar i Mexico City under samma årstid och på grund av höjden över havet är temperaturen där jämförelsevis betydligt svalare.

Växtlighet i värmen, någonstans i Mexiko. Foto: PJ Lindahl.

Vi är nu tillbaka i nordöstligaste delen av Mexiko vid gränsen mot Texas, där genomsnittstemperaturen successivt stigit under sommaren. Den senaste veckan har termometrarna (eller appar i mobilen) konstant visat mellan 30 och ibland nära 40 grader dagtid. Exakt hur varmt det är på andra sidan gränsen kan vara svårt att snabbt avgöra. De har ju fått för sig att Fahrenheit är ett mer praktiskt mätverktyg än Celsius. Men med angivna temperaturer kring 100 grader blir det ungefär motsvarande som här. Och det märks inte så stor skillnad de gånger vi åker över dit.

Den största skillnaden är väl annars att temperaturen här nattetid inte sjunker på samma sätt som den normalt gör i Sverige. Minns ni förresten, med anledning av det nyss avslutade fotbolls-VM, hur Sverige år 1994 A. D. plötsligt insåg sig vara en bananrepublik? Åtminstone tre krav var uppfyllda: landet hade en ekonomi som underpresterade, temperaturerna var tropiska – åtminstone från vårt perspektiv och vi hade ett fotbollslandslag som just då överpresterade, på ren världsklassnivå. Lite som nu även om vi denna sommar aldrig riktigt uppnådde den sistnämnda nästintill ultimata euforin i att få hem ett gäng medaljörer från världens största idrottsevenemang. Jo, det är det.

Tillbaka till temperaturerna: en självklarhet för många på den här kontinenten är luftkonditionering inomhus. Om man har råd är det något som prioriteras högt. Men här skruvas aggregaten ibland upp till den grad att man mitt i en värmebölja kan komma in och… frysa. Ja, aldrig blir det helt perfekt. Så länge man har möjlighet att själv reglera temperaturen inomhus kan man dock få det påfallande behagligt.

För övrigt: Mexiko är det sjätte mest populära landet att besöka i världen. Det rapporterade i alla fall kanalen Azteca Uno den 16 juli.

 

Tidigare publicerat på yemenity2010

Standard