Dokument runtifrån, Sedelärande statistik

Allmänbildning Anno 2016: Svenska skolelever spottar upp sig

logo-sc-allmanbildning2016-copyNi vet hur det har låtit länge nu. Svenska skolelever blir bara sämre och sämre, enligt internationella jämförelser. Inte minst den där till närmast mytologisk status upphöjda Pisa-undersökningen. I höstas verkar det dock ha vänt en smula igen, vilket rapporterades i flera medier (som i många fall väntat med andan i halsen för att veta om förfallet skulle fortsätta eller någon vändpunkt skulle kunna registreras). Här är lite mer kött på benen från Skolverket, tidningen 8 Sidor (som jag använder ibland när jag undervisar immigranter) och Metro. Ämnen som ingår i testet är framförallt naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Åtminstone brukar det vara de områdena som framhävs i rapporteringen. De länder som lyckats bäst på senare år brukar vara Singapore och Japan. Vårt östra grannland är (som alltid i skolsammanhang) bättre än vi. Och ni vet väl vilket vårt närmaste östra grannland är? Det ingår i allmänbildningen…

Standard
Aktuell reflektion, Rafflande retorik

Folkhögskolor – en resurs att utnyttja

Just det, jag får ju inte glömma bort att påminna om det här debattinlägget som släpptes ut på Dagens Nyheters debattsida för halvannan vecka sedan. Särskilt inte eftersom jag själv det senaste året arbetat inom den här typen av verksamhet; alltså folkhögskolan. Tre debattörer med titlar som professor, universitetslektor och chef för en intresseorganisation i sammanhanget, framhåller fördelarna med den här skolformen och hur den kan bidra till samhällets fortsatta utveckling.

Ur innehållet: Fixeringen vid resultatet från de så kallade Pisa-undersökningarna har blivit för ensidig i skoldebatten. Alla mänskliga förmågor kan inte mätas på det sättet. Grundläggande utbildning är mer än bara ett konkurrensverktyg. Sydkorea är ett land som utmärker sig positivt i Pisa-mätningarna men där många studerande bränner ut sig, enligt artikelförfattarna. Även i Sverige ökar utslagning och depressioner bland ungdomar och unga vuxna. I den nordiska traditionen med folkhögskolor är den demokratiska och humanistiska människosynen viktig och hänsyn tas till kursdeltagarnas egna erfarenheter. Folkhögskolan har också “varit innovativ och vägledande för andra skolformer och genom sin frihet kunnat pröva sig fram till nya metoder och arbetssätt”. Och all samhällsnytta kan inte räknas i “ekonomiskt kapital”, framhåller debattörerna.

Tja, läs hela texten för all del. Den finns på “Folkhögskolorna är en bortglömd resurs” / Bernt Gustavsson, Eva-Marie Harlin och Gerhard Holmgren, Dagens nyheter 14 maj 2015. 

Standard