Dokument runtifrån, Sedelärande statistik

Världens största religioner – just nu!

Vilka är egentligen världens största religioner just nu? Frågan blev extra aktuell för egen del, efter att ha arbetat med just världsreligionerna som tema med en folkhögskoleklass under början av den här vårterminen och ett antal veckor framåt. Den kanske mest aktuella och rättvisande statistiken skulle kunna vara från Pew Research Center, en ansedd undersökningsbyrå (eller vilket epitet som egentligen bäst sammanfattar vad de sysslar med). När det gäller religion finns det ju flera sätt att mäta; vissa mer strikt mätbara än andra. De mer objektiva och de extremt subjektiva, medlemsbaserade, kulturgeografiska, folkbokföringsmässiga, andlighetsbedömningsgrundade… ja, ni vet hur det kan vara. Men, låtom oss luta oss mot Pew för ett ögonblick.

Sammantaget är det fortfarande kristendomen som har flest efterföljare världen över. Visserligen krymper dess inflytande i den ’gamla världen’, även känd som Europa. Men totalt sett beräknar byrån att en dryg tredjedel av jordens befolkning (som uppgår till cirka sju miljarder) kan sorteras in under kristendomens tak, i reda siffror något över två miljarder människor. Näst störst är, inte oväntat, islam med närmare två miljarder bekännare även de, proportionellt 24 procent. Muslimerna har också den högsta födelsetakten av alla religioner. Är de på väg i kapp, med reservation för att alla inte behåller samma trosupfattningar hela livet? Det är en av frågorna som väcks i rapporten, som kan läsas i sin helhet hos Pew Research Center.

Trea då? Kanske lite mer oväntat, eller helt i linje med vad många misstänker beroende på perspektiv: ”the unaffiliated”; de som föredrar att inte bekänna sig till någon religiös tradition eller övertygelse överhuvudtaget. 16 procent hamnar i den kategorin. Hinduismen kommer strax efter med 15 procent, följt av buddhister (knappt sju procent), diverse traditionella trosuppfattningar världen runt och judendomen. Inför framtiden synar forskarna medelåldern hos de olika religionerna och vad det kan säga om tillväxt respektive stagnation. Muslimer och hinduister har den lägsta medelåldern, enligt rapporten.

Källa: ”Which are the world’s biggest religions?” av Conrad Hackett och David McClendon / World Economic Forum i samarbete med Pew Research Center, 6 april 2017

Bild ovan: Bröllopsfest i Taiz, Jemen, mars 2010. Foto: J. Lindahl.

Standard
Cineastiska seanser

Så etablerades ISIS – enligt amerikansk dokumentär

– De här grabbarna är galna. Men det finns en metod i galenskapen.

Det säger Ali Soufan, som representerar någonting kallat The Soufan Group, intervjuad i dokumentären ”The Rise of ISIS”, publicerad 28 oktober av amerikanska public service-kanalen PBS och tillgänglig även på vår sida Atlanten. Där kan man emellanåt hitta en del användbart material i undervisningssammanhang, även om det gäller att anpassa det efter rätt målgrupp (och kunskaper i engelska). Ett aktuellt exempel på filmer som borde kunna fungera på, säg, gymnasienivå eller vuxenutbildning (men som jag hittills inte testat)  är just det här programmet om den framväxande så kallade islamiska staten i Irak och Syrien.

– De försöker skapa en riktig stat, inte någon postmodernt virtuell sak i stil med al-Qaidas visioner, något som bara finns i ditt eget huvud. De vill skapa något som ser ut som en riktig stat. Det är en väldigt annorlunda modell.

Så förklarar den amerikanske militäre rådgivaren David Kilcullen skillnaden mellan al-Qaida och ISIS, ISIL eller IS, eller vilken förkortning som nu egentligen kommer att gälla i längden. De två grupperna sysslar inte med exakt samma projekt… men det hade vi väl redan hört, eller? Vi lär oss hela tiden. Mycket har sagts och skrivits om ISIS. Varenda människa som på något sätt är inblandad i internationell politik verkar ha en åsikt att vädra om gruppen, armén, banditgänget, det brutala brödraskapet eller… välj själv. Mycket av det som sagts handlar om att ventilera kritik mot hur andra i en position att göra något, borde ha gjort något innan vi hamnade här. Där vi är nu. Eller där framförallt människorna i den mest påverkade regionen är.

ISIS har erfarna militärer i sina led, och beslagtagna amerikanska vapen som en extra bonus. De vet hur man organiserar sina trupper, hur man planerar strategiskt, använder sofistikerade vapenslag och inte minst hur man improviserar. Syrien och Irak är deras främsta slagfält just nu, men åtminstone enligt vad vi får höra av experterna här (självutnämnda sådana eller inte), så kommer det inte att sluta där. Den här aktuella dokumentären är förmodligen inte sista ordet eller den absolut mest heltäckande rapporten om vad som lett till den här utvecklingen, men de har lyckats klämman in ganska frikostigt med bakgrundsinformation och analys på strax under en timme. Den har bevisligen ett tydligt USA-perspektiv i frågan och innehåller en del ganska starka, obehagliga filmsekvenser från zoner där ISIS dragit fram – bara så att ni vet.

De visuella intrycken är effektiva. Detta medan intervjupersonerna är till nästan 100 procent militära, politiska analytiker eller underrättelseexperter, mestadels från USA samt några irakiska (tror jag). I stort sett alla är medelålders eller äldre män, vilket brukar vara normen i den här genren av dokumentärer med fokus på politisk strategi och konfliktorientering i globala sammanhang. Men måste det vara så?

En intressant punkt i programmet är i alla händelser, är att poängtera vikten av att sunni- och shiamuslimer i inte minst Irak lär sig samarbeta för att undvika en katastrof. Men det finns en lång komplicerad historia där, och sannolikt väntar en lång, prövosam väg framåt…

 

PBS har satsat på mer material om just ISIS, bland annat en podcast om hur man bär sig åt för att locka till sig västerländska kvinnor. 

Not: artikeln finns även i en engelsk version på Yemenity2010

Standard