Lek & Lär

Östern däremellan – komprimerat korsord om ett omfattande område

Mellanöstern. Ofta omtalat område av olika anledningar. Själv tillbringade jag ett år i ett av länderna på den arabiska halvön, men det är en kort tid i en trakt där förutsättningarna förändras fort. Då och då har jag som pedagog i folkhögskolemiljö arbetat med Mellanöstern som tema. Och kommer troligen att göra det igen. Nyligen kokade jag ihop ett enkelt korsord som ett slags introduktion – förmodligen ganska enkelt för dem som har lite mer kunskap om regionen, alternativt kommer därifrån. Eller? Ännu har jag inte hunnit använda det i undervisningssyfte, men det kanske blir av till hösten. Se bifogad pdf längre ner!

Liksom det förra korsordet jag lade upp om Medeltiden, är detta konstruerat med hjälp av Teacher’s Corner Crossword Puzzle Maker. Och som man alltid nödgas tillägga numera; försök låta bli att googla innan du är desperat. Facit kan meddelas på begäran…

(Bild från Taiz, Jemen, våren 2010 – J. Lindahl)

Östern däremellan-KORSORD

Advertisements
Standard
Lek & Lär, Lingvistiska lathundar

Det stora språkspelet

Hur bra är du på att känna igen och skilja olika språk från varandra, bara genom att lyssna? Testa dig själv, för all del! The Great Language Game har förmodligen funnits ute på nätet ett tag, men jag blev uppmärksammad på dess existens ganska nyligen via P1-programmet Språket. Principen är enkel: du hör några fraser uttalas på ett språk, samtidigt som du presenteras för ett antal alternativ. Italienska, ryska, javanesiska, urdu eller vad? Klicka på något och få snabbt svar på om du hade rätt. Gå sedan vidare till nästa exempel… Lycka till!

Standard
Aktuell reflektion, Härlig historik

Lärorikt om Luther från Sveriges Radio

Ni har väl inte missat det? I år firas 500 år av reformation i Sverige och på andra håll. Den kyrkliga reformationen som startade med tyske munken Martin Luther. Om honom sänds sedan en tid ett program/podcast från Sveriges Radio i korta kapitel som koncentrerar sig på olika ämnen. Exempelvis Luthers relation till kvinnor, till musik, teologi och samhällsdebatt. Och så den där kontroversiella frågan om hans relation till och oförståelse för judarna, något som efterhand resulterade i rena antisemitiska utfall. Hur analyserar man allt detta i dag – och hur har Sverige påverkats av hans klerikala revolution? Vi brukar ju påstås vara ett i grunden väldigt lutheranskt land, men vad innebär det egentligen?

Avsnitten från Sveriges Radios podcast “Luther – avtryck i tio kapitel” är alltså korta och koncisa, med en lagom dos information och subjektiva synpunkter att smälta i taget. Rekommenderas inte minst till religionslärare och andra med intresse för fortbildning i relaterade frågor.

Standard
Sedelärande statistik, Dokument runtifrån

Världens största religioner – just nu!

Vilka är egentligen världens största religioner just nu? Frågan blev extra aktuell för egen del, efter att ha arbetat med just världsreligionerna som tema med en folkhögskoleklass under början av den här vårterminen och ett antal veckor framåt. Den kanske mest aktuella och rättvisande statistiken skulle kunna vara från Pew Research Center, en ansedd undersökningsbyrå (eller vilket epitet som egentligen bäst sammanfattar vad de sysslar med). När det gäller religion finns det ju flera sätt att mäta; vissa mer strikt mätbara än andra. De mer objektiva och de extremt subjektiva, medlemsbaserade, kulturgeografiska, folkbokföringsmässiga, andlighetsbedömningsgrundade… ja, ni vet hur det kan vara. Men, låtom oss luta oss mot Pew för ett ögonblick.

Sammantaget är det fortfarande kristendomen som har flest efterföljare världen över. Visserligen krymper dess inflytande i den ’gamla världen’, även känd som Europa. Men totalt sett beräknar byrån att en dryg tredjedel av jordens befolkning (som uppgår till cirka sju miljarder) kan sorteras in under kristendomens tak, i reda siffror något över två miljarder människor. Näst störst är, inte oväntat, islam med närmare två miljarder bekännare även de, proportionellt 24 procent. Muslimerna har också den högsta födelsetakten av alla religioner. Är de på väg i kapp, med reservation för att alla inte behåller samma trosupfattningar hela livet? Det är en av frågorna som väcks i rapporten, som kan läsas i sin helhet hos Pew Research Center.

Trea då? Kanske lite mer oväntat, eller helt i linje med vad många misstänker beroende på perspektiv: ”the unaffiliated”; de som föredrar att inte bekänna sig till någon religiös tradition eller övertygelse överhuvudtaget. 16 procent hamnar i den kategorin. Hinduismen kommer strax efter med 15 procent, följt av buddhister (knappt sju procent), diverse traditionella trosuppfattningar världen runt och judendomen. Inför framtiden synar forskarna medelåldern hos de olika religionerna och vad det kan säga om tillväxt respektive stagnation. Muslimer och hinduister har den lägsta medelåldern, enligt rapporten.

Källa: ”Which are the world’s biggest religions?” av Conrad Hackett och David McClendon / World Economic Forum i samarbete med Pew Research Center, 6 april 2017

Bild ovan: Bröllopsfest i Taiz, Jemen, mars 2010. Foto: J. Lindahl.

Standard
Aktuell reflektion, Celebra citat, Rafflande retorik, Sedelärande statistik

Trumpska favorituttryck

Statistiken ljuger aldrig – eller? Nu har någon räknat ut vilka ord som den amerikanske presidenten Donald the Trump brukar mest på twitter. I tur och ordning är de: great, America/American, news, jobs och today. Åtminstone enligt uppgifter som Sveriges Radios USApodden refererade till i ett av sina senaste avsnitt, publicerat 30 april. Undersökningen kan ha hämtats från New York Times, men det var inte helt klarlagt. Säger nu de här ordvalen något om mannen som styrt världens mäktigaste nation i något över 100 dagar?

För övrigt är just USApodden (före detta USA-valpodden) en av de podcaster jag rankat högst det senaste året. I samma avsnitt som de här magiska trumpska uttrycken luftades, konstaterades även att presidenten tydligen har starkt stöd hos amish-befolkningen i Pennsylvania, den delstat där han nyligen höll ett kampanjmöte i stället för att vara på middag med landets mest uppburna korrespondenter och bli häcklad av någon komiker. Den middagen blev, som ni kanske vet, ändå av och för den traditionella roasten av såväl makthavare som massmedier svarade Hasan Minhaj från The Daily Show på Comedy Central. Se gärna det anförandet, om ni inte gjort det förut. Och just det, apropå amish, så gled USA-poddens panel in på en nu drygt 30 år gammal thriller som utspelas i den miljön, med en viss Harrison Ford i huvudrollen. Låter det bekant? Det gjorde det inte för alla i programmets reporterskara. Gissa gärna. Eller kolla facit i form av den recension jag själv skrivit om den berörda filmen en gång i tiden.

Och för att avsluta med ett redan klassiskt uttalande från en ordkonstnär utöver det vanliga: ‘I have all the best words’. Känns det igen?

 

Standard
Härlig historik, Lek & Lär

Medeltida mys – ett litet korsord om kungligheter, krig och andra katastrofer

Medeltiden. Vi har just avslutat ett tema om den perioden. Teman – ja, den studieformen kanske jag ska lägga ut texten mer utförligt om så småningom. Vilka är för- och nackdelarna? I folkhögskolesammanhang är det i alla fall en ganska vanligt förekommande modell, som jag själv uppskattar att arbeta efter. Det här året har det främst handlat om samhällsämnena (samhällskunskap, historia och religion) som har ett naturligt samband och inte alltid är så enkla att skilja åt. Allt hänger ihop, ni vet…

Som ett litet smakprov på kursinnehållet och, inte att förglömma, kunskapstest bifogas här ett litet korsord om just Medeltiden. Främst byggt på ämnen som kursdeltagarna redovisade om; kända personer och sägenomsusade händelser från tiden mellan anno 1000-1500, grovt räknat. Korsordet är framställt med hjälp av sidan Teacher’s Corner som erbjuder en del pedagogiska hjälpmedel, av vilka jag hittills bara utforskat ett fåtal. Finns det fler liknande resurssidor med relativt enkla verktyg, så tipsa gärna! Och en sak till… Googla inte efter de rätta svaren, innan du är fullständigt desperat…

MEDELTIDA MYS-170421

Standard
Dokument runtifrån, Sedelärande statistik

Hjärnan mer jämställd än vi tror?

Synd. Nu kan vi inte skylla på det heller. Det handlar om sådant som skulle skilja kvinnors och mäns hjärnor från varandra och kunde vara en ursäkt att exempelvis inte klara av att göra två saker samtidigt. Om man är man. Tydligen en myt (beroende på hur man definierar det ordet exakt, men här i form av en föregiven sanning som inte är så sann som man förletts att tro. Typ). I en artikel jag råkade snubbla över, publicerad för ett tag sedan av World Economic Forum tacklas en del vanliga uppfattningar om just hjärnan i korta drag. När det gäller att göra flera saker samtidigt, så är det något som ingen av oss är särskilt bra på. Tester visar att kvinnor möjligen blir något mindre påverkade av det, men forskarna rekommenderar att göra en sak i taget i tur och ordning. Om vi nu har möjlighet att välja…

Skulle kvinnor vara bättre på lagarbete men mindre tävlingsinriktade än män? Om så är fallet beror det snarare på miljö än biologiska faktorer, enligt en undersökning genomförd i Sverige häromåret. Och det där med att emotionell intelligens och så kallad intuition skulle vara något mer kvinnligt än manligt, är inte heller så självklart. Jo, konstateras i artikeln, skillnader i de fysiska konstruktionerna och hur kablarna är dragna i hjärnan (min mycket förenklade översättning) existerar mellan könen. Men mycket av det som ibland antas vara biologiskt, medfött eller av naturen instiftat handlar mer om inlärt beteende. Om jag förstod rätt. För mer detaljer, läs:

”3 sexist myths about the brain, debunked” av Murali Doraiswamy och Tara Swart / World Economic Forum, 3 oktober 2016. 

 

 

Standard