Aktuell reflektion, Härlig historik

Lärorikt om Luther från Sveriges Radio

Ni har väl inte missat det? I år firas 500 år av reformation i Sverige och på andra håll. Den kyrkliga reformationen som startade med tyske munken Martin Luther. Om honom sänds sedan en tid ett program/podcast från Sveriges Radio i korta kapitel som koncentrerar sig på olika ämnen. Exempelvis Luthers relation till kvinnor, till musik, teologi och samhällsdebatt. Och så den där kontroversiella frågan om hans relation till och oförståelse för judarna, något som efterhand resulterade i rena antisemitiska utfall. Hur analyserar man allt detta i dag – och hur har Sverige påverkats av hans klerikala revolution? Vi brukar ju påstås vara ett i grunden väldigt lutheranskt land, men vad innebär det egentligen?

Avsnitten från Sveriges Radios podcast “Luther – avtryck i tio kapitel” är alltså korta och koncisa, med en lagom dos information och subjektiva synpunkter att smälta i taget. Rekommenderas inte minst till religionslärare och andra med intresse för fortbildning i relaterade frågor.

Standard
Dokument runtifrån, Sedelärande statistik

Världens största religioner – just nu!

Vilka är egentligen världens största religioner just nu? Frågan blev extra aktuell för egen del, efter att ha arbetat med just världsreligionerna som tema med en folkhögskoleklass under början av den här vårterminen och ett antal veckor framåt. Den kanske mest aktuella och rättvisande statistiken skulle kunna vara från Pew Research Center, en ansedd undersökningsbyrå (eller vilket epitet som egentligen bäst sammanfattar vad de sysslar med). När det gäller religion finns det ju flera sätt att mäta; vissa mer strikt mätbara än andra. De mer objektiva och de extremt subjektiva, medlemsbaserade, kulturgeografiska, folkbokföringsmässiga, andlighetsbedömningsgrundade… ja, ni vet hur det kan vara. Men, låtom oss luta oss mot Pew för ett ögonblick.

Sammantaget är det fortfarande kristendomen som har flest efterföljare världen över. Visserligen krymper dess inflytande i den ’gamla världen’, även känd som Europa. Men totalt sett beräknar byrån att en dryg tredjedel av jordens befolkning (som uppgår till cirka sju miljarder) kan sorteras in under kristendomens tak, i reda siffror något över två miljarder människor. Näst störst är, inte oväntat, islam med närmare två miljarder bekännare även de, proportionellt 24 procent. Muslimerna har också den högsta födelsetakten av alla religioner. Är de på väg i kapp, med reservation för att alla inte behåller samma trosupfattningar hela livet? Det är en av frågorna som väcks i rapporten, som kan läsas i sin helhet hos Pew Research Center.

Trea då? Kanske lite mer oväntat, eller helt i linje med vad många misstänker beroende på perspektiv: ”the unaffiliated”; de som föredrar att inte bekänna sig till någon religiös tradition eller övertygelse överhuvudtaget. 16 procent hamnar i den kategorin. Hinduismen kommer strax efter med 15 procent, följt av buddhister (knappt sju procent), diverse traditionella trosuppfattningar världen runt och judendomen. Inför framtiden synar forskarna medelåldern hos de olika religionerna och vad det kan säga om tillväxt respektive stagnation. Muslimer och hinduister har den lägsta medelåldern, enligt rapporten.

Källa: ”Which are the world’s biggest religions?” av Conrad Hackett och David McClendon / World Economic Forum i samarbete med Pew Research Center, 6 april 2017

Bild ovan: Bröllopsfest i Taiz, Jemen, mars 2010. Foto: J. Lindahl.

Standard
Aktuell reflektion, Celebra citat, Rafflande retorik, Sedelärande statistik

Trumpska favorituttryck

Statistiken ljuger aldrig – eller? Nu har någon räknat ut vilka ord som den amerikanske presidenten Donald the Trump brukar mest på twitter. I tur och ordning är de: great, America/American, news, jobs och today. Åtminstone enligt uppgifter som Sveriges Radios USApodden refererade till i ett av sina senaste avsnitt, publicerat 30 april. Undersökningen kan ha hämtats från New York Times, men det var inte helt klarlagt. Säger nu de här ordvalen något om mannen som styrt världens mäktigaste nation i något över 100 dagar?

För övrigt är just USApodden (före detta USA-valpodden) en av de podcaster jag rankat högst det senaste året. I samma avsnitt som de här magiska trumpska uttrycken luftades, konstaterades även att presidenten tydligen har starkt stöd hos amish-befolkningen i Pennsylvania, den delstat där han nyligen höll ett kampanjmöte i stället för att vara på middag med landets mest uppburna korrespondenter och bli häcklad av någon komiker. Den middagen blev, som ni kanske vet, ändå av och för den traditionella roasten av såväl makthavare som massmedier svarade Hasan Minhaj från The Daily Show på Comedy Central. Se gärna det anförandet, om ni inte gjort det förut. Och just det, apropå amish, så gled USA-poddens panel in på en nu drygt 30 år gammal thriller som utspelas i den miljön, med en viss Harrison Ford i huvudrollen. Låter det bekant? Det gjorde det inte för alla i programmets reporterskara. Gissa gärna. Eller kolla facit i form av den recension jag själv skrivit om den berörda filmen en gång i tiden.

Och för att avsluta med ett redan klassiskt uttalande från en ordkonstnär utöver det vanliga: ‘I have all the best words’. Känns det igen?

 

Standard
Härlig historik, Lek & Lär

Medeltida mys – ett litet korsord om kungligheter, krig och andra katastrofer

Medeltiden. Vi har just avslutat ett tema om den perioden. Teman – ja, den studieformen kanske jag ska lägga ut texten mer utförligt om så småningom. Vilka är för- och nackdelarna? I folkhögskolesammanhang är det i alla fall en ganska vanligt förekommande modell, som jag själv uppskattar att arbeta efter. Det här året har det främst handlat om samhällsämnena (samhällskunskap, historia och religion) som har ett naturligt samband och inte alltid är så enkla att skilja åt. Allt hänger ihop, ni vet…

Som ett litet smakprov på kursinnehållet och, inte att förglömma, kunskapstest bifogas här ett litet korsord om just Medeltiden. Främst byggt på ämnen som kursdeltagarna redovisade om; kända personer och sägenomsusade händelser från tiden mellan anno 1000-1500, grovt räknat. Korsordet är framställt med hjälp av sidan Teacher’s Corner som erbjuder en del pedagogiska hjälpmedel, av vilka jag hittills bara utforskat ett fåtal. Finns det fler liknande resurssidor med relativt enkla verktyg, så tipsa gärna! Och en sak till… Googla inte efter de rätta svaren, innan du är fullständigt desperat…

MEDELTIDA MYS-170421

Standard
Dokument runtifrån, Sedelärande statistik

Hjärnan mer jämställd än vi tror?

Synd. Nu kan vi inte skylla på det heller. Det handlar om sådant som skulle skilja kvinnors och mäns hjärnor från varandra och kunde vara en ursäkt att exempelvis inte klara av att göra två saker samtidigt. Om man är man. Tydligen en myt (beroende på hur man definierar det ordet exakt, men här i form av en föregiven sanning som inte är så sann som man förletts att tro. Typ). I en artikel jag råkade snubbla över, publicerad för ett tag sedan av World Economic Forum tacklas en del vanliga uppfattningar om just hjärnan i korta drag. När det gäller att göra flera saker samtidigt, så är det något som ingen av oss är särskilt bra på. Tester visar att kvinnor möjligen blir något mindre påverkade av det, men forskarna rekommenderar att göra en sak i taget i tur och ordning. Om vi nu har möjlighet att välja…

Skulle kvinnor vara bättre på lagarbete men mindre tävlingsinriktade än män? Om så är fallet beror det snarare på miljö än biologiska faktorer, enligt en undersökning genomförd i Sverige häromåret. Och det där med att emotionell intelligens och så kallad intuition skulle vara något mer kvinnligt än manligt, är inte heller så självklart. Jo, konstateras i artikeln, skillnader i de fysiska konstruktionerna och hur kablarna är dragna i hjärnan (min mycket förenklade översättning) existerar mellan könen. Men mycket av det som ibland antas vara biologiskt, medfött eller av naturen instiftat handlar mer om inlärt beteende. Om jag förstod rätt. För mer detaljer, läs:

”3 sexist myths about the brain, debunked” av Murali Doraiswamy och Tara Swart / World Economic Forum, 3 oktober 2016. 

 

 

Standard
Cineastiska seanser, Pedagogisk puff

Allmän kurs på folkhögskola – förklarad på två minuter

Just det. En liten reklamfilm om en av de kurser vi bedriver på den folkhögskolefilial där jag själv arbetat de senaste tre åren. Allmän kurs – det vill säga en utbildningsvariant framförallt inriktad på att ge chansen att komplettera kunskaper som saknas från gymnasiet och göra det med en delvis annorlunda pedagogik. Här presenteras upplägget på några minuter, med hjälp av intervjuer, i en kortfilm producerad av den radiolinje som huserar på vår moderskola (eller vad det egentligen borde kallas i sammanhanget). Själv fastnar jag inte på film och medverkar inte i klippet. It’s probably for the best…  Enjoy!

Standard
Härlig historik, Massmedial manipulation

Återbloggat: Manufactured Destiny – hur svenska medier håller balansen på bortaplan och huvudet kallt i stridens hetta: kapitel 1

Ursprungligen publicerat 2 augusti 2012 på yemenity2010

Yes, we can!”. Joe the Plumber. Den hårdföra hockeymamman från Alaska. Skuggan efter George W. Bush… Fraser, fenomen och fascinerande fallstudier från den amerikanska politikens värld. Dessa blev också en del av den svenska nyhetscykeln under det amerikanska valet 2008. Minns ni – och är det värt att minnas?

Rättvis och balanserad nyhetsförmedling – vad exakt betyder det idag? Och är det verkligen vad vi vill ha av medierna numera, exempelvis när de granskar dagspolitiken? Det var några av de frågor jag försökte analysera för några år sedan i en uppsats när jag, sent omsider, var på väg att ta en fil. kand. i medie-kommunikationsvetenskap vid Göteborgs Universitet. Specifikt handlade uppsatsen om svenska mediers bevakning av det amerikanska presidentvalet 2008, med fokus på några av våra största dagstidningar. Dessutom förekommer en del rundmålning och relaterade diskussioner kring den berörda politiska och mediala kulturen i stort – ta det som ett hot eller ett löfte.

Nu pågår återigen presidentvalskampanj i USA. Av någon anledning såg jag det som en anledning att presentera en förkortad upplaga av den uppsatsen, uppdelad i olika kapitel. Sammanfattningen (formellt Executive Summary och skriven på engelska) publicerades här redan för ett par månader sedan och det börjar väl bli dags för fortsättningen på slutet på början, eller?

 

Ledarna för USA, Storbritannien och Spanien satt i muntert samkväm och pratade, när de avbröts av ett meddelande på radion.

Senaste nytt! Amerikas Förenta Stater har upphört att vara den stora världsmakten!

George Bush vände sig upprört till sina gäster:

– Vad säger den där idioten? Vem vågar ifrågasätta vår förstaplats i världen?

Kollegerna Blair och Aznar försäkrade att inget av deras länder aspirerade på titeln utan troget stod vid USA:s sida. Då kom utrikesminister Colin Powell in i rummet med svaret:

Den nya världsmakten, herr president, är… den allmänna opinionen.

Storyn är fiktiv och berättades av nobelpristagaren José Saramago vid en manifestation i Madrid 2003; här återgiven från en bok av radiojournalisten José Ignacio López Vigil.

Opinionen. Den har makt. Men är vi alla en del av den, eller är den förbehållen några få spelare på det Stora Brädet? Det kan betyda befolkningen i stort, eller de mest kunniga, utbildade och engagerade fraktionerna inom den, de som orkar hålla sig á jour med vad som händer på den offentliga arenan. Det kan också stå för dem som förmedlar och filtrerar fakta och bestämmer vad som publiceras på samma arena. Vi kan kalla dem…massmedier. Jag har gjort ett mikrokosmiskt nedslag i det som publicerades i några stora – och därmed föregivet inflytelserika – svenska massmedier, om ett val i ett land ganska långt från oss geografiskt, men kulturellt ansett som närliggande. Och vars göranden och låtanden påverkar oss vare sig vi vill eller inte.

Manifest Destiny: ”an ordering of human history regarded as inevitable and obviously apparent that leads a people or race to expand to geographic limits held to be natural or to extend sovereignty over a usu. indefinite area” (Webster’s Third New International Dictionary, 1961)

Amerika har sina egna myter. En av dem, som de flesta amerikaner själva idag kanske inte ens är medvetna om, är känd som manifest destiny. Den var troligen mer spridd och öppet diskuterad under mitten av 1800-talet och går i korthet ut på att de pionjärer som koloniserade den amerikanska kontinenten och lade den under sin kontroll, inte styrdes av slumpen eller bara hade lyckliga omständigheter på sin sida. Det var meningen att de skulle göra det. De var utvalda. Konceptet anses ha haft betydelse (i kombination med den så kallade Monroe-doktrinen från 1823) när Förenta Staterna förklarade även södra delen av hemisfären som sitt intressområde och att det kunde vara rättfärdigat med interventioner (även militära) i Syd- och Centralamerika om det låg i linje med USA:s intressen. Om man håller i minnet att idén om Amerikas speciella utvaldhet ändå fortfarande kan finnas där, åtminstone inbyggd i det nationella undermedvetna, så blir mycket av deras agerande som nation faktiskt lättare att förstå.

Vem är då lämplig att vara ”Leader of the free world” enligt världens mäktigaste nations egen måttstock; vad exakt är ”presidential material”?

– Det är för någon som tar tag i makten och håller fast vid den! Någon som tror att gudarna konspirerat för att sätta honom i den här positionen, att ödet kräver den här tjänsten av honom. Om du inte har den drivkraften, denna hybris, hur kan du fatta besluten som gör alla andra svarslösa? Hur i h-e ska du kunna hålla den sortens makt i dina händer? (Toby Ziegler, en rappkäftad rådgivare spelad av Richard Schiff i TV-serien ”Vita huset”).

Är det alltså ödet som styr? Knappast hela förklaringen. Valkampanjer är ett hårt arbete, de planeras och paketeras av politiker och professionella medarbetare som vill vinna över publiken på sin sida. Vilken roll spelar nyhetsmedierna i den kampen, och hur fungerar det specifikt för svenska medier på andra sidan Atlanten; i en värld som vi känner en viss instinktiv, inarbetad samhörighet med, men som ändå skiljer sig på avgörande punkter?

Under arbetet med uppsatsen gick jag igenom presidentvalsbevakningen i tre svenska tidningars tryckta utgåvor vid tiden närmast före valdagen i USA, 4 november 2008. Det handlar om tre av de största svenska dagstidningarna idag, som samtidigt representerar tre olika mediekoncerner i det alltmer centraliserade och koncentrerade nordiska medielandskapet. Dagens Nyheter tillhör Bonniers, Aftonbladet är Schibsteds svenska flaggskepp och mjölkkossa (till skillnad från det presstödsberoende avskrivningsobjektet Svenska Dagbladet) medan Göteborgs-Posten är grundbulten i det västsvenska Stampen-imperiet.

Under 30 års tid har JMG (institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet) studerat svenska nyhetsmediers bevakning av valrörelser här hemma och kommit fram till att det normalt sett uppstår en obalans och att vissa partier missgynnas i medierapporteringen – men vilka de partierna är varierar från val till val. I stort sett är det svårt att se en konstant linje där somliga aktörer alltid skulle behandlas sämre än andra i medierna. Min utgångspunkt låg i JMG:s önskemål om en jämförande studie kring hur svenska medier beskrev och rapporterade från USA:s presidentval 2008. Finns det stora skillnader och gällande vilka aspekter i så fall? Kan man tänka sig att det uppstår mer personkult och fixering vid politikernas stjärnstatus i det senare fallet? Framförallt, finns det en balans, en rättvis skildring av olika konkurrerande block i politiken eller brister objektiviteten?

Är svenska nyhetsmedier rättvisa, opartiska och väl avvägda i sin rapportering från politikens värld, i den mån man kan begära? Ett viktigt perspektiv här är naturligtvis om medborgarna är betjänta av den information de får. Sveriges Radio och Sveriges Television har uttalade uppdrag att tillgodose publiken med en allsidighet, medan tidningar och kommersiella etermedier är beroende av att fånga en stor publik för att vara lönsamma och samtidigt uppfattas som objektiva, sakliga och trovärdiga. Här har jag tvingats prioritera en gren av medievärlden, och valet föll på den privatägda tidningsbranschen.

Här är är några delfrågor jag ville göra ett försök att besvara:

Finns i det undersökta materialet ens en ansats hos medierna att vara fullkomligt objektiva?

Är det i så fall något att sträva efter – är total balans detsamma som en rättvis beskrivning av verkligheten?

Tar sig svenska journalister andra friheter och antar en annan roll när de vistas i ett utländskt val än i ett svenskt?

Står sakfrågorna eller det strategiska politiska spelet i centrum ?

Bidrar dagens politiska journalistik till att stärka demokratin eller försvaga den?

To Be Continued…

Källhänvisningar / Del 1: 

Kent Asp: ”Rättvisa nyhetsmedier – partiskheten under 2006 års valrörelse” (arbetsrapport, Göteborgs universitet 2006)

Kent Asp: ”Fairness, Informativeness and Scrutiny – The Role of News Media in Democracy” (Nordicom Review 2007)

José Ignacio López Vigil: Ciudadana Radio – el poder del periodismo de intermediación (Universidad Católica Andrés Bello, 2004)

John Perkins: Confessions of an Economic Hit Man (Plume/Penguin Group, USA 2004, 2006)

Webster’s Third New International Dictionary – Unabridged (Könemann/Merriam-Webster, USA 1961, 1993)

Vita huset (The West Wing) – säsong 7: avsnitt ”The Ticket”, ”The Mommy Problem” och ”Undecideds” (DVD, Warner Brothers 2006)

Det här var kapitel 1 ur Yemenity2010-versionen av uppsatsen Manufactured Destiny – hur svenska medier håller balansen på bortaplan och huvudet kallt i stridens hetta, presenterad vid Göteborgs universitet, institutionen för journalistik och masskommunikation, i juni 2009. Handledare (och ämnesanstiftare) var Bengt Johansson och kursansvarig Ingela Wadbring. Hela uppsatsen i originalskick finns tillgänglig som pdf-fil (Adobe Acrobat) för den som är mer intresserad av ämnet än genomsnittet av mänskligheten…

Standard